Fertilitetsutredning under 30år

Verkar som att landstingen har olika regler? I mitt landsting måste man vara 25. Kvinnan får inte vara äldre än 39, mannen 55. Och kvinnan får inte ha ett BMI över 30.

Vi började med att besvara och skicka in varsitt hälsoformulär. Fyra dagar senare får jag ett brev hem med information och en burk - jag ska ta blodprov (på mensens 2:a dag) och kolla hormoner som de har skickat remiss till hälsocentralen och min sambo ska boka in spermaprov. När vi tagit proverna bokas ett gemensamt läkarbesök in med samtal om provsvar samt undersökning av mig och hur vi fortsätter i utredningen.

Gick verkligen fort! Och väldigt spännande!

boshab

Äldre 1 Dec 13:59

#20

KajsaMia skrev 2019-12-01 12:07:13 följande:

Jag är faktiskt glad över att det går så smidigt med utredningen :) Håll oss uppdaterat, jag ska berätta din historia för min sambo så att han kanske blir lite mer övertygad till att börja med utredningen. Lycka till med allt!

Det gick riktigt fort är verkligt förvånad, kan vara så att det är få i "systemet" just nu där vi bor och därför fick vi svar så fort. :) Jag är glad att vi vågade söka hjälp, i tid - båda känner oss lugnare. Framför allt jag. Börjar tro på att det kanske blir en go liten unge i framtiden! :)

BIM för mig är 5/12, så får se om jag får mensen då. Ska helst ta blodprov på mensens andra dag, men infaller den på en helg får man ta den på 3/4:e dagen. Så blir kanske nu på fredag eller måndagen efter :)

Vi väntar med att boka spermaprovet tills min mens har kommit. Är ju jobbigare för mannen att lämna provet, tycker synd om min sambo. Jag ojade mig över blodprov medan han sa "jag ska runka, komma i en burk och sen springa upp med det till kemlabb!!" Vi kan dock skämta om det vilket känns skönt. :)

boshab

Äldre 1 Dec 17:12

#22

KajsaMia skrev 2019-12-01 16:01:59 följande:

Fina ni är :) Får man veta hur gammal är ni och hur länge har ni försökt? Hoppas allt går så smidigt som början. Men bäst vore ju om mensen inte kom :D

Tack :) Jag är 28 och min sambo 29. Vi började för ett år sen och har försökt aktivt (att jag tar ÄL-tester) i åtta månader. Har varit utan preventivmedel i över 2 år. Hoppas också att mensen inte kommer men känns inte lika mörkt och deppigt om den kommer heller.

Ni då? :)

boshab

Äldre 5 Dec 15:07

#24

KajsaMia skrev 2019-12-03 18:22:08 följande:

Jag är 28, han är 45. Vi har redan försökt i över ett år och nu blev lite osams om att fixa utredningen, eftersom min sambo fick panik liksom. Men jag tror att hans rädsla som stoppade oss i ett tag går över och att vi kanske hinner anmäla oss för utredningen före årets slut :) Undrar bara fortfarande om man ska göra via landstinget eller privat eftersom det känns att vi slösat lite tid.

Precis! Nu kan ni alltid trösta er med tanke att hjälp kommer snart. Och det kommer bli bra önskar jag er! Kram

Okej! Jobbigt att ni inte riktigt är överens. Förstår dock att det är läskigt och att han får panik. Är ju läskigt. Hoppas att mer info och mer berättelser får honom att vilja söka. Det är nog väldigt beroende på. Vi har ju sökt via landstinget. Om IVF är en lösning för oss kan vi inte göra det i vårt landsting dock, nog för att alla kliniker som gör det är väl privata..?

Lite i en nedåtperiod igen och försöker förlika mig med tanken att vi kanske inte kommer få ett barn, beroende på vad som är "fel" med oss.

Lycka till! Kram

boshab

Äldre 9 Dec 15:18

#27

KajsaMia skrev 2019-12-08 15:31:57 följande:

Hej tjejer :) Boshab jag hoppas det blev bättre med dig under senaste dagarna. Ibland blir det så att man hamnar i tvivel och tänker på värst scenario.

Nu tror jag att ocksa jag behöver börja förbereda mig till utredningen för resultat på prov som jag gjorde privat ser inte bra ut

Helgen var tung. Känner lite mer glädje nu - tagit blodproverna idag för utredningen. "Bara" sambons test kvar sen får vi ha ett gemensamt läkarbesök. Knivigt med hans test då han ska ha haft utlösning 3-5 dagar innan. Och nästa vecka har jag ägglossning så borde få till det denna vecka...

Vad har du gjort för prov? Blodprov? Vad är resultatet?

boshab

Äldre 23 Dec 11:52

#38

Nu går det framåt i vår utredning. Har lämnat blodprov och mannen spermaprov denna månad. Nu har provsvaren kommit, vet dem inte än, utan vi ska boka ett gemensamt läkarbesök på CD 5-10 för att gå igenom dem och göra en HSSG-undersökning... blir i mitten av januari ca. Lite nervös för den. Någon som gjort den? Gör det ont? Låter inte så mysigt...

boshab

Äldre 30 Dec 17:23

#41

Majja92 skrev 2019-12-30 08:42:07 följande:

Okej nu MÅSTE jag få skriva av mig. Jag är så arg och ledsen så jag skakar.

På min remiss stod det att mitt blodprov kan lämnas på vilken provtagning/provcentral som helst. Jag bor granne med en VC så givetvis vände jag mig dit. Nu på morgonen när jag skulle lämna prov så sa hon som hjälpte mig att vanligtvis lämnar man sånna här prover på sjukhus men att det skulle inte vara några problem med att göra det här. Efter mitt krångel med att hitta en Ven fick vi tillslut ut nio rör.

Påväg därifrån till jobbet ringer hon och berättar att ?oj, jag läste inte din remiss tillräckligt noggrant, detta måste fraktas med kol-is till laboratoriet och det kan inte vi göra?

Jag höll på att skrika rakt ut! Min remiss kan varken jag eller sambon hämta ut idag då vi båda jobbar sent, så nu måste jag vänta en hel månad till.... Jag blir bara så himla frustrerad och det känns som att allt jobbar emot en. Det kanske inte är meningen att vi ska bilda familj? :( Förlåt för deppigt inlägg men FAN vad frustrerad och ledsen man blir.....

Du har all rätt i världen att skriva av din frustration!

För att börja - är blodproven för att kolla olika hormoner m m eller är det nåt annat? I min anvisning stod det inget om att ha varit vaken 3h. Det enda var "mellan mensdag 2-4 ska du ta blodprov för LH, TSH, Rubella" och något mer som jag inte kommer ihåg nu...

Och oj vad oproffsigt bemötande. Och komma på efteråt att de inte kan frakta proverna! :(

Det är SÅ tråkigt att vården inte funkar som den ska ibland och man hamnar i kläm och blir lidande.

Kan inte försöka trösta med annat än att försöka acceptera att det är som det är för att det blev som det blev och du har inte gjort något fel. Man kan, framför allt i stundens hetta, slå på sig själv och det blir lätt att hitta samband att - det inte är meningen att vi ska bilda en familj m.m. Men det är inte sant. Det är bara ens hjärna som spelar spratt med en och som går med det lättaste, kännbara spåret.

Samtidigt förstår jag hur ledsen och förtvivlad du blev/är. Jag vet att en månad är en evighet. Men dessa prov är ju viktigt för er utredning och ska tas när de ska tas...

Det är inte kört! Kram!

boshab

Äldre 31 Dec 05:06

#46

Majja92 skrev 2019-12-30 18:20:06 följande:

Tack snälla du för din omtanke <3 Känns bättre nu när allt har lagt sig, såklart frustrerande men jag har ändå väntat länge så vad gör en månad till ;) Den som väntar på något gott.. Och du har helt rätt, man ska inte försöka hitta dumma samband som inte bidrar med något annat än självömkan, men fy så elakt allt känns ibland! Men som sagt, allt kommer vara glömt när man har sin skrutt i famnen! Och nu har vi ju faktiskt en cykel till på oss att klara det på egen hand! :)

Det verkade som att det inte var någon fara med hur länge man varit vaken, men ungefär tre timmar rekommenderade dom!

Har ni lämnat in era tester än?

Det har du rätt i! :) Ska hålla tummarna!

Yes, har lämnat testerna. Nu hoppas vi ju på att mensen inte kommer i början på januari, men gör den det ska vi till läkaren för vidare undersökning! Bra start på nya året, verkligen nya tag! :)

Fertilitetsutredning under 30år

INNEHÅLL