Har HTBQ rörelsen gått överstyr?

Ur ett historiskt perspektiv var det bara ett ögonblick sedan homosexualitet var en sjukdom. Det finns många nu levande människor som har upplevt förändringen, och som alltså var barn och unga när homosexualitet sågs som en psykisk störning.

Processen att acceptera och normalisera hbtq är alltså fortfarande pågående, och kommer säkert pågå i många år till.

Dessutom är jag inte så säker på att alla är så ok med homosexualitet. På min arbetsplats finns tex inga homosexuella bisexuella eller transpersoner, trots att vi är 50 Pers. En tillfällighet? Eller är det så att det inte är så självklart att berätta att man har en samkönade partner?