Pappa som inte gillar sitt barn.

Tror att du måste göra en omvärdering av vad som kan anses vara att göra sitt bästa.

Du skriver att han tycker att snor är äckligt och att han tycker det är jobbigt när hon skriker.

Nästan alla föräldrar tycker att det är jobbigt när barnet skriker och gnäller. Många föräldrar tycker det är äckligt med slem, snor och bajs. När man är vuxen då får man helt enkelt stå ut med att det är äckligt och ta hand om barnet ändå. Om han verkligen hade gjort sitt bästa hade han torkar snoret och tröstat barnet trots att det var jobbigt för honom.

Han kan ge barnet närhet och ögonkontakt även om han inte känner kärlek till barnet. Han får använda förnuftet och ge barnet det hon behöver, oavsett sina egna känslor.

Om han inte kan bjuda till och prata, leka med och ha ögonkontakt med sitt eget barn skulle jag inte kalla det att göra sitt bästa.

Uppenbarligen mår han dåligt på något sätt. Han är både vuxen och förälder och har alltid ett stort ansvar att göra något åt både sitt beteende och sitt mående.

Han vägrar söka hjälp skriver du. Vad är hans plan för att lösa de problem han har? Förstår han verkligen hur stor påverkan hans beteende har på er dotter? Förstår han att du i praktiken är ensamstående då han inte kan ta hand om sitt eget barn?

Man kan absolut må dåligt, det har inte hans fel att han mår dåligt men det är 100% hans ansvar att göra något åt det!

Tror du måste vara hård och kräva att han söker hjälp.

Hoppas att du vågar vara tydlig och ställa krav och att han får den hjälp han behöver!