Inlägg från: Richard1986 |Visa alla inlägg
  • Richard1986

    Ångest!!

    Lisasliv skrev 2019-11-02 01:20:32 följande:

    Jag får panik, vet inte vad jag ska göra!

    Jag bor tillsammans med min sambo som har två döttrar sen tidigare som vi har varannan vecka och så har vi en son tillsammans på 3 år. Jag vill ha ett till barn tillsammans men han vill inte ha fler, det räcker med tre barn säger han men jag har bara ett barn och jag vill verkligen ha ett till. Han gör hellre slut än att skaffa ett till säger han för han vill verkligen inte ha fler barn. Jag blir så ledsen då jag inte vill lämna honom, jag vill att vårt barn även ska få ett helsyskon och att vi ska vara en familj, det är ett beslut som är så jävla svårt! Det är ju inte att bara träffa en ny och skaffa barn heller, det kanske ens aldrig skulle hända. Vafan ska jag göra?? Stanna kvar o inte få fler barn eller lämna honom och hoppas man träffar en man som man vill o kan få fler barn med?? Orkar inte med den här situationen, jag går sönder inombords!!


    Förstår att det är en jättejobbig fråga som tär på eran relation. Det är ju liksom den enda frågan som inte riktigt går att kompromissa om.

    Vad ska du göra då ? Ja du har redan nämnt dina 2 val. Antingen så lämnar du honom och hoppas på att du hittar en ny man som delar din längtan efter fler barn. Det är många relationer som spricker på den här frågan så det vore på inget sätt unikt . Eller så stannar du kvar och hoppas på att han ska ändra sig eller accepterar läget som det är. Risken i det sistnämnda är dock stor att det så småningom övergår i bitterhet och blir ett slagträ i varje argumentation ni har. Då spricker ett förhållande i vilket fall.

    Det är det du kan göra. Du kan ju inte tvinga honom att skaffa ett barn till lika lite som han kan tvinga dig till abort om du skulle bli oplanerat gravid.
  • Richard1986
    Solblomma30 skrev 2019-11-03 11:25:35 följande:

    Ja usch, jag förstår verkligen din känsla. Det är svårt att stänga av en barnlängtan. Förstår såklart att du är glad för det barn du har, det var inte så jag menade :)

    Jag tycker såhär, att eftersom du har en stark barnlängtan och det kan påverka dig väldigt negativt om din sambo bestämmer att du inte får försöka skaffa fler barn, så är det inte schysst av honom att inte gå med på att gå och prata med någon utomstående. Det handlar ju inte om att någon annan ska tvinga honom till att skaffa fler barn, utom om att ni ska ge er relation en chans att fortsätta i en positiv riktning. Risken är väl annars att du kommer att sörja detta länge och kanske bli bitter på din sambo.

    Min situation var såhär ungefär: efter tre gemensamma barn ville min man inte ha fler, men jag kände så starkt att jag inte alls var färdig. Jag ville verkligen ha ett barn till. När jag tog upp diskussionen sa han absolut nej, han ville hellre skilja sig än att ha ett barn till. Då vände jag på korten och frågade honom om han ville att jag skulle säga samma sak till honom, att vi skulle skiljas om jag inte fick ett barn till? Jag frågade varför det var rätt att hans nej skulle vara starkare än mitt ja? Jag sa också att vi absolut skulle behöva gå i terapi tillsammans för att det skulle vara en stor sorg för mig att inte få försöka skaffa ett barn till och att det inte skulle bli bra för mig att inte bearbeta det med honom och en terapeut. Sen pratade vi en del om det här med att man väldigt sällan hör om föräldrar som ångrar ett barn som de har skaffat, men att man väldigt ofta hör folk ångra att de inte skaffade fler barn.

    Han funderade ett tag och sen berättade han att han hade ändrat sig och var ok med att försöka skaffa ett barn till.

    Oavsett hur det blir så tror jag att det är jättebra för er att prata med ett proffs. Barnlängtan är en så stor grej, det är ju inget man bara stänger av utan problem. Det tycker jag att din sambo är skyldig dig <3


    Jag måste säga att jag blir skärrad på riktigt när jag läser detta. Ett klockrent skolboksexempel i hur man inte bara vägrar att respekterar sin partners uttryckliga vilja i något så grundläggande som barnavel utan dessutom pressar honom till att ändra sig, tills han faktiskt gör det. Att lirka med alla möjliga medel och lite till tills den andra ger upp och ger efter är inget förhållande jag skulle acceptera. Jag är glad för er skull om din man fortfarande är lycklig med dig. Jag vet iallafall att jag hade valt skilsmässa. Barnprojekt inom en relation ska vara ett 2-samhetsprojekt. Inte ett projekt där hon trycker på tills han inte orkar stå emot längre och tar den bekväma och minst dramatiska lösningen, och ger efter för hennes skull.

    Hade det varit en man som gjort motsvarande mot en kvinna hade det blivit ett sjuhelsikes liv....
Svar på tråden Ångest!!