Föräldrar lär barnen utfrysning
Jag var själv alltid den som blev utanför så fort det var tre. Sedan har t ex lärare försökt lösa det genom att tvinga ihop oss. Kanske möjligtvis funkar i förskoleålder. Men det går inte att tvinga ihop barn (eller folk öht), det blir bara värre och frågan är om man ens vill umgås med några som aktivt fryser ut en? Jag som barn och senare högstadieelev var såklart ledsen och så då men nu i efterhand fattar jag att det hade ändå inte funkat, och det finns ingen värre känsla än att bli ''intvingad'' när man starkt känner att de andra inte vill vara med en.
Så man får liksom välja mellan två tråkiga saker i dessa fall. Förhoppningsvis kan dottern hitta andra vänner, eller att de här som håller på så senare växer till sig, ibland tar det till gymnasieåldern innan den här sortens beteende försvinner. Vissa beter sig förstås även så i vuxen ålder. Man ska hålla sig undan dem och inte hänga efter dem som att de vore eftertraktade.