Det har gått alldeles på tok för fort för er. Tycker mannen ska ta sin familj (hund och barn) och flytta till ett eget hem. Sedan kan ni träffas under barnfri tid ett par år innan ni slänger in barnet i relationen.
Tycker verkligen synd om barnet i nuläget, detta förtjänar det inte!
Finns det möjlighet att pappan har umgänge hemma hos exet eller sina föräldrar tills han hittat boende så är väl det att föredra. Ni två ska slippa varandra, det är viktigast.
Ju mer jag läser av ts desto klarare blir det att mannen måste flytta med sin familj. Ni kan träffas de 22 dagar per månad han är barnfri. Om ett par år kan ni så smått introducera pojken i ts liv - men just nu skadar det enbart pojken!
Jag anser att det enda vettiga för barnet är att han och hans familj (pappa och hund) snarast flyttar till eget boende ett par år. På så sätt slipper ts känna sig "trängd" av en liten som nyligen var bebis. Den lille slipper känna sig avskydd och "hotad"/bortvald av en ny okänd person i sitt hem.
Ts och mannen har fortfarande 22 dgr per månad att träffas på.
Valet att flytta till ts med hund och barn efter en kvart var extremt oansvarigt och korkat och en 3 åring får betala priset. 
Hade jag varit mamman hade detta gjort mig vansinnig!