Är det vanligt att kvinnan ses som den huvudsakliga omsorgspersonen för barnen i familjen?

En tanke som slog mig häromdagen är att det hos oss och i min vänskapskrets är modern som ses som den huvudsakliga omsorgspersonen för barnen. Kan inte komma på något bättre ord för det. Men menar att vi mammor tas förgivna medans pappan ska tillfrågas. T ex så tar min sambo förgivet att jag sköter bebisen och packar väskor, skickar med frukt etc med barnen till skolan. Både avseende våra barn och hans barn sedan tidigare. Ska han göra det så måste han tillfrågas.

"Kan du packa ner frukt till X?"

"Kan du byta blöja på X?"

Medans jag aldrig tillfrågas utan att jag förväntas göra.

Desamma när man ska lämna huset. Hos oss är det så att om en vän frågar om jag vill umgås så svarar jag "Jag ska kolla om X kan vara med barnen." Men om sambon tillfrågas av en vän blir svaret "Jag ska kolla om X har npf8r inplanerat."

Så är jargongen hos alla mina vänner också. Mannen måste tillfrågas för att ta hand om sina egna barn. Medans kvinnorna förväntas göra det all övrig tid, oavsett ålder på barnen. Ska barnen på kalas är det mamman som förväntas åka, om inte så tillfrågas pappan om denne kan. Det är aldrig pappan som frågar mamman.

Jag har aldrig tillfrågats om jag kan packa väskor, åka på kalas etc.

Är detta en vanligt fenomen?