Kostnader vid umgänge - Vem ska betala?

Så pass stor koll har jag att jag vet att det du skriver är fel. När boendeföräldern har största delen av umgänget och erhåller underhållsstöd så uppfyller umgängesföräldern ENLIGT LAG sin underhållsskyldighet. Det innebär i praktiken att boendeföräldern ska skicka med det barnet behöver under umgänget avseende kläder, hygienartiklar etc. Så din väns barns mamma gör fel och familjerätten har fel.

Min fråga rörde mer gråzonen där jag står för kläder, sportutrustning etc under umgänget men den andra föräldern inte kan ta med sig detta. Kan denne så kräva att jag ska köra dit grejerna? Kan denne kräva att jag ska köpa två uppsättningar? Eller ligger ansvaret på hen att antingen köpa in detta själv eller skaffa körkort?

Kan kopiera in ett svar från lawline där de hänvisar till lagen gällande din väns problem.

Grundprincipen är att man som förälder har ett ansvar att svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas samlade ekonomiska förmåga (7 kap. 1 § FB).

Beräkningen av barnets behov har sin utgångspunkt i schabloner som är hänförliga till barnets ålder. Man beaktar även sociala förmåner som barnet har (t.ex. barnbidrag), som räknas bort från barnets behov. Till barnets grundbehov lägger man till kostnader för barntillsyn (dagis, förskola m.m.) och i vissa fall kan barnets egna inkomster och tillgångar beaktas (7 kap. 1 § FB).

Föräldrarnas förmåga är nettoinkomsterna minskat med vissa tillåtna avdrag så som boendekostnad och skälig levnadskostnad. Levnadskostnaden beräknas med ledning av ett normalbelopp som utgör 120 % av gällande prisbasbelopp per år (7 kap. 3 § FB).

Underhållsskyldigheten kan fullgöras på olika sätt. Om barnet bor växelvist hos båda föräldrarna är huvudregeln att ingen av föräldrarna behöver betala underhållsbidrag till barnet utan då fullgörs underhållsskyldigheten automatiskt. (Läs motsatsvis i 7 kap. 2 § FB). För att växelvist boende ska anses föreligga brukar man generellt säga att barnet ska bo ungefär lika mycket hos båda föräldrarna.

Är det däremot bara så att den enda föräldern har barnet varaktigt hos sig så fullgör denne sin underhållsskyldighet genom att löpande stå för utgifter som rör barnets dagliga underhåll. Den andra föräldern, s.k. umgängesföräldern, fullgör i sin tur sin underhållsskyldighet genom att betala ett underhållsbidrag till barnet alternativt att denne blir återbetalningsskyldig till Försäkringskassan som betalar ut underhållsstöd (7 kap. 2-2a § FB).

Vilka kostnader ska umgängesföräldern stå för vid umgänget?

Det finns inget direkt stöd i lag som beskriver vad boendeföräldern respektive umgängesföräldern ska stå för vid umgänge. Som nämnts ovan är utgångspunkten att umgängesföräldern fullgör sin betalningsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, samtidigt som föräldern också ska bekosta vissa kostnader i samband med umgänget ? så som aktiviteter vid umgänget. I och med att underhållsbidraget ska täcka sådant som barnet behöver, dvs. kläder, hygienartiklar m.m. är detta ingenting som umgängesföräldern behöver stå för. Däremot kan det vara en bra idé om sådant ändå finns tillgängligt hos umgängesföräldern.

På försäkringskassans hemsida finns vägledning kring vad som ingår i schablonbeloppet vid uträkningen av barnets behov (se s.14 i länken). Detta kan ge en större förståelse kring vad underhållsbidraget som du betalar för ska gå till: www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/d4325d25-0bee-4e31-9bb1-f6cc470baec6/vagledning-2016-1.pdf&CVID

Jag har såklart bättre ekonomi genom att jag arbetar och det gör inte hen. Men inte så pass att jag har råd att införskaffa dubbletter av allting. Köper jag datorutrustning så kommer väl kraven på att jag ska förse dem med inredning till deras rum, leksaker, kläder, mediciner, tv-spel etc som de har hos mig också.

Min fråga är ju egentligen var som är rimligt. Att jag ska stå för de basala kostnaderna vet jag. Se till så de har kläder med sig och receptbelagda mediciner. Men det övriga anser väl jag är en fråga om levnadsstandard. Har man inte råd med cyklar så kan man inte cykla. Har man inte råd med att gå på restaurang så gör man inte det etc. Har man inte råd med dyra möbler så här man inte det. Jag ska väl inte behöva inhandla cyklar, dyra byråer etc för att hen inte har råd? Jag kan väl anse att då får man promenera istället och ha en billigare byrå att ha kläderna i. Sen får man väl hitta på saker som är gratis. Man behöver inte äta på restaurang och gång på bio om man inte har råd.

Ingen dom. Men det är vad familjerätten sagt och vad jag kunnat läsa mig till i lagen och författningar samt riktlinjer. Att jag som boendeförälder ska stå för det basala barnen behöver under umgänge såsom kläder, hygienartiklar etc. Samt att jag inte kan neka hen att ta med barnens utrustning vid umgänge t ex kickbikes, cyklar etc.

Blir lite trött på att alla tror det handlar om en pappa så outar nu att det handlar om en mamma.

Därför att det blev ett tjafs om det denna gång. Jag kunde omöjligt veta att bsrnet skulle bli sjukt under umgänget och då blev det tjafs om att jag skulle köra dit medicin när hon har gångavstånd till apotek.