Liberté skrev 2019-09-10 13:49:53 följande:
du kan inte vara seriös ?
När du bränner muskelglykogen så är det en form av socker som används. Du ersätter inte detta med protein primärt för det tar längre tid samt energi för kroppen att använda termogenes.
Om du kollar på valfri OS idrott, NFL, Rugby, fotboll eller mma så kommer de har socker baserade trycker för att ge kroppen snabb energi.
Tror du på fullaste allvar att de skulle göra detta ifall det var suboptimalt till just protein som träningsdryck under utförandet av sagd sport.. vi pratar om sporter som omsätter miljarder med egna läkare, kostvetare samt tränare.
Jag testar att lägga in det på svenska så du kanske kan ta till eftersom du inte klarade av artiklarna på engelska.
"Intaget av kolhydrater i samband med långvarigt och högintensivt idrottsutövande kan påtagligt förbättra prestationerna. Det har vistats i flera olika undersökningar under de senaste 30 åren(8). Kroppen kan absorbera och använda ungefär 1 g kolhydrater per kg kroppsvikt och timme. Motionärer som springer maraton bör inta minst 3040 g kolhydrater per timme, medan elitidrottare bör inta 6070 g kolhydrater per timme(9).
Kolhydrattillgången beror på två faktorer: magsäckens tömningshastighet och upptaget från tarmen. Den viktigaste faktorn för magsäckens tömningshastighet är dryckens energitäthet (antal gram kolhydrater per 100 gram). Ju högre energitäthet, desto långsammare töms magen. I energidrycker med rena kolhydrater blir energitätheten högre ju fler gram kolhydrater som tillsätts per 100 gram vatten. En högre koncentration av antalet kolhydratmolekyler (ökad osmolalitet) minskar också tömningshastigheten. Om kolhydratkoncentrationen är hög (över 78 %) kan det därför vara fördelaktigt för absorptionshastigheten att ersätta en del fri glukos med maltodextrin. Fruktos absorberas långsammare än glukos och musklerna kan inte utnyttja fruktos förrän den har omvandlats till glukos i levern. Om fruktos används i sportdrycker bör dess koncentration därför vara mindre än 2 %.
Det är omöjligt att definiera en optimal sportdryck för alla situationer. I mycket varmt klimat, när vätskeintaget bör maximeras, bör kolhydratkoncentrationen vara mindre än 5 %, till och med så låg som 23 %. Utspädda drycker rekommenderas även för idrottare som ofta får mag-tarmproblem om magsäcken inte töms tillräckligt snabbt. I mer tempererade klimat, särskilt på vintern, är ett stort vätskeintag inte lika viktigt, därför kan kolhydratkoncentrationen öka till 58 %, eller så mycket som 10 %. Utöver kolhydratdrycker kan idrottare även inta produkter med glukos eller sackarin i fast eller halvfast form och dricka rent vatten. Detta är vanligt under aktiviteter som pågår under en extremt lång tidsperiod."
Referenser
1. Romijn JA, Coyle EF, Sidossis LS et al. Regulation of endogenous fat and carbohydrate metabolism in relation to exercise intensity and duration. Am J Physiol 1993;265:E380-E391.
2. Wiborg Lange KH. Fat metabolism in exercise with special reference to training and growth hormone administration. Scand J Med Sci Sports 2004;14:74-99.
3. Lemon PWR. Is increased dietary protein necessary or beneficial for individuals with a physically active lifestyle? Nutr Rev 1996;54:S169-S175.
4. Ivy JL. Optimization of glycogen stores. In: Maughan RJ, ed. Nutrition in Sport. Oxford: Blackwell Science, 2000:97-111.
5. Bergstrom J, Hermansen L, Hultman E, Saltin B. Diet, muscle glycogen and physical performance. Acta Physiol Scand. 1967;71:140-50.
6. Ivy JL, Lee MC, Brozinick JT Jr, et al. Muscle glycogen storage after different amounts of carbohydrate ingestion. J Appl Physiol 1988;65(5):2018-23.
7. Walton P, Rhodes EC. Glycaemic index and optimal performance. Sports Med 1997;23(3):164-72.
8. Coyle EF, Montain SJ. Carbohydrate and fluid ingestion during exercise: are they trade-offs? Med Sci Sports Exerc 1992;24:671- 678.
9. Coyle EF. Carbohydrate supplementation during exercise. J Nutr 1992;122:788-795.
10. Ivy JL, Katz AL, Cutler CL et al. Muscle glycogen synthesis after exercise: effect of time of carbohydrate ingestion. J Appl Physiol 1988;64(4):1480-5.
11. Burke LM, Collier GR, Davis PG et al. Muscle glycogen storage after prolonged exercise: effect of the frequency of carbohydrate feedings. Am J Clin Nutr 1996;64(1):115-9.
Du behöver översätta texten till enkel och lättbegriplig svenska. Det framgår rätt tydligt att mottagaren inte är speciellt van vid att läsa vetenskapliga artiklar och då kan man heller inte begära att den ska förstå det heller.
Möjligen att man då, i mottagarsituationen, istället kan tolka det som elitistiskt snobberi och översitteri...
Tror också att du skulle behöva förklara vad källor är och hur de används (tex att expressen inte är en källa och varför).
