Mina barn har manipulerade att kalla mammans sambo för pappa och mig vid förnamn

Hon ÄR saklig och avviker inte ifrån trådens ämne, tycker jag. Du däremot är inte det.

Men är du säker att de blir manipulerade? Jag har själv erfarenhet av att barn med styvföräldrar och kanske med halvsyskon kan göra på olika sätt där. Mina barn har också kallat sin pappa vid förnamn, och då var vi ihop! Och de gjorde det för att deras halvbror gjorde det.

Där försökte vi att få äldste sonen att säga "pappa" till sin styvpappa, så där har vi "manipulerat" honom. Men tanken var då att han ju kan kalla sin biologiske pappa, som är engelsk-talande, för "daddy". Och det var för syskonens skull. Men det funkade inte, alla tre kallande honom vid förnamn.

Och jag har sett andra exempel där barn gör som de vill, när det gäller vad de kallar föräldrar och styvföräldrar och även mor-och farföräldrar. Även där kan vissa barn få för sig att kalla dem för något annat än vad familjen skulle vilja. Därför säger jag - har du några bevis för att mamman skulle ha främjat detta? 

Och en sak till: Det är inte heller alltid så att barn kallar den som står dem närmast för mamma och pappa. Barn är olika, och vissa lägger inte så mycket vikt på sånt. Ibland är det också när de har hört många vuxna kalla föräldern vid namn att de gör likadant. Föräldrar som har en massa kompisar runt sig, kanske är aktiva i idrottsföreningar och har sina barn med - där händer det ofta att barn använder namnet för att de har hört det så mycket. 

Visst, men VET vi att bonuspappan inte har gjort det? Jag säger av personlig erfarenhet för att jag har sett att det har hänt att barn har gjort så som de velat ändå. 

Bara för att du tar hänsyn till vad hon skrivit i andra trådar, och för att du har motsatta erfarenheter. Hon avvek inte ifrån ämnet och hon skrev det hon tyckte. Jag säger bara, det som hon beskriver har jag sett i verkligheten. Det händer. Det är inget bevis för manipulation att barnen säger pappa till någon. Det är snarare ganska vanligt att barn får för sig egna idéer och gör som de vill. Framför allt - som hon också sa - om det kanske finns halvsyskon/styvsyskon. Då hänger de ju på. 

Men sedan såg jag att TS skrev i ett senare inlägg att barnen hade sagt att de måste kalla honom för pappa. Det är ju förstås en annan sak då. Även om jag skulle borra lite försiktigt där och försöka ta reda på hur exakt och i vilket sammanhang. Kan inte tänka mig nåt sammanhang egentligen där det vore okej, men man vet aldrig. 

TS, om ditt ex verkligen är en manipulativ, elak person, så bör du vara lite försiktig. Jag menar inte att du ska ge upp, men bara att du inte ska ge henne för mycket provokation att reagera på. Hur gammal är barnet egentligen? 

Vad du kan försöka är att kolla om hennes nya karl kanske är vettigare. Det kanske är mycket mer problemfritt om det är han som är hemma om/när du träffar/hämtar ditt barn. Visserligen kan det då hända att han får skit ifrån henne för det, men det beror lite på hur mycket hon vill ha kontroll själv. 

Överhuvudtaget är det en bra idé att fortsätta försöka, fortsätta ha kontakt med barnet, men bara så mycket som nödvändigt med henne. De flesta människorna orkar ju inte bråka hur länge som helst. Vet du vad låg-affektivt bemötande är? Det är ett bra koncept med såna människor.