Mina barn har manipulerade att kalla mammans sambo för pappa och mig vid förnamn

Man kan naturligtvis aldrig veta någonting helt säkert om någonting alls, men TS bekymmer brukar betraktas som en klassiker avseende manipulation av barn.

Men du menar att barnen helt självständigt har tagit beslutet att kalla sin styvpappa för pappa och sin biologiska pappa för förnamn? Kan du finna något stöd inom psykologin för detta?

Varningsklockor på hög volym. Din magkänsla och oro är befogad. Tingsrätten bryr sig nog tyvärr inte alls om den detaljen i er vårdnadstvist vilket jag kan tycka att de borde.

Din iakttagelse är en klassiker inom en sorts psykiskt övergrepp mot barn som kallas parental alienation och som är en sorts familjevåld. Vi har inget ord riktigt på svenska än - onödig avskildhet eller förfrämligande har föreslagits.

Sverige är ett av de sämsta länderna på att förstå och hantera detta, just för att vi tror att barn och ungdomar inte alls på något sätt kan säga annat än sin egen välgrundade sanning när de hamnar i en lojalitetskonflikt. Precis som under 1670-talets häxprocesser, märkligt nog.

Vid den här sortens problem är det viktigt att agera snabbt och kraftfullt. Ditt ex vill sannolikt just att du ska ersättas som pappa av hennes nya kille.

Hade ni inte haft en vårdnadskonflikt utan samverkat vuxet så hade det väl på sikt funkat med att de kallar dig pappa X och honom pappa Y. Men till dess verkar det mer naturligt och respektfullt om du kallas pappa och mammas nye kille för förnamn. Verkligen inte tvärtom.

https://karenwoodall.blog/2019/05/27/world-health-organisation-recognises-parental-alienation/

www.cbsnews.com/video/psychological-manipulation-an-expert-explains-parental-alienation-to-48-hours/

www.irishtimes.com/life-and-style/health-family/parenting/parents-are-being-eradicated-from-the-lives-of-their-children-for-no-good-reason-1.3947575

svenska.yle.fi/artikel/2016/11/20/berova-inte-barnet-sin-foralder-vid-skilsmassa-kan-vara-varre-dod-foraldern

Vad roligt att höra. Berätta gärna om förhandlingen. Jag har inte kommit så långt ännu i min process.

Instämmer helt.

Instämmer verkligen inte. 

Det du får se upp med är att följande fyra mekanismer inträffar framöver, nu när du har med sannolika beteendestörningar hos den andre föräldern att göra. De skadar barnens utveckling och din hälsa rejält:

1) Du och barnen hindras från att träffas och umgås (telefon eller irl) på ett listigt eller bryskt sätt. Oerhört viktigt att du ser till att du har mycket och regelbundet umgänge. Ta hjälp av myndigheter raskt om detta hindras av den nadra föräldern.

2) Barnen matas i din frånvaro med ord och berättelser som pekar på dig som dålig förälder som inte kan eller brys sig, gör fel på alla sätt. Detta är svårare att förhindra. I dialogen med den andra vårdnadshavaren måste det poängteras att vuxna pratar väl om varnadra inför barnen. Den andre vårdnadshavaren kommer varje gårn att bedyra att hen inte alls förtalar dig..

3) När du och barnen allt mer sällan har någon sorts kontakt så blir er relation allt mer obekväm och det känns spänt er emellan. Du får svårt att vara förälder och barnen börjar som det verkar självständigt kritisera dig och se dig som mindre värd. Det gör att du måsta bete dig helgonlikt och hålla alla känslor i schack. Inte minsta kritik kan falla på dig, men barnen och den andre föräldern kommer ändå att hitta anledningar...

4) Den andre föräldern  skapar en stämning av lojalitet och rädsla hos barnen, de vill inte göra den andre vårdnadshavaren besviken eller arg för att de visar att de bryr sig om dig eller har haft roligt hos dig. Detta är en svår psykologisk sak att upptäcka för dig, men den är själva motorn i den här sortens triangulering, parentifiering och onödig avskildhet. Barnen är lojala mot den förälder som de upplever kan straffa dem med nån sorts förskjutning eller onåd...

Varm lycka till! Vad bra att du är vaksam och att du agerar. Det är så lätt att tro att det löser sig med tiden...