Min man tror att jag fått barn med någon annan.
Tycker att kvinnor ofta kan bete sig jävligt orättvist i frågan angående faderskapsprov. Jag kan förstå att det kan kännas kränkande när ens man ber om ett sådant men som sagt, ni kan vara helt säkra på att det är ert barn. Det räcker med en liten kommentar angående ens barn för att börja ifrågasätta sitt faderskap och den tanken försvinner inte av sig själv. Tänk er att gå varenda dag och undra över en sån sak.
Sen kan ni jämföra er "kränkningskänsla" med känslan att flera år senare få reda på att ett barn som man har älskat, tagit hand om och försörjt som sitt eget, inte är ens eget. Att personen som man litat på gick bakom ens rygg och svek en och inte nog med det, utan även ljög om det i flera år.
Som sagt, tänk er in i situationen om den var sån att det var mannen som födde barnet och ni bara kunde stå bredvid och lita på att han sa sanningen, skulle ni inte själva vilja veta till 100%?