Linnet1976 skrev 2019-08-17 07:54:33 följande:
Jag är innerligt trött på kommentarer och frågor om mitt barns utseende.
Till saken hör det att min man har afrikanskt/europeiskt ursprung och jag väldigt mycket skandinaviskt blond och vit. Nu när vi fått barn tillsammans har vissa människor redan en bestämd uppfattning om hur vårt barn ska se ut. Och det redan innan barnet kom.
Och så ser inte barnet ut.
Så folk tycker att det är fritt fram att kommentera och ifrågasätta biologin vilket inte bara är tröttsamt (speciellt för min man) men också oförskämt. För vårt barn är blondare än mig, lika vit och med de blåaste ögonen.
Jag förstår att det är av ren nyfikenhet frågorna kommer, men jag vill inte dagligen besvara frågor som ?varför är hen så vit?? ?Kommer hen bli mörkare?? ?Är xx verkligen hens pappa??
Ska vi ställa samma frågor tillbaka? ?Är du verkligen Elsas mamma?? ?Varför har Leo så brunt rakt hår??
Mixade barn är just mixade och kan visa upp hudtoner och hårtyper från hela registret. Ska jag behöva uppge procentantalet och exakt etnicitet hos hela släkten för att få nåt sorts godkännande - 75% vit, känns det bättre då, mer troligt?
Nu bor vi i ett område som är rätt segregerat, välbeställda och vithyade sen generationer och jag gissar att det är ren okunskap och ovana som gör att folk tycker sig ha rätt att kommentera och ifrågasätta.
Men snart kommer vårt barn börja förstå de här vuxnas ihärdiga frågor och då når det en annan nivå, och vårt barn kommer snabbt bli varse att ?hudton? och ?ursprung? är av högsta prioritet, man frågar innan man ens sagt hej och presenterat sig. Och tidigt kommer vårt barn behöva lära försvara sig, att pappa verkligen är pappa.
Nån med liknande erfarenhet och som har bra svar på tal att ge alla glappkäftade vuxna?
Jag tycker du ska svara följande på okunniga frågor:
"Hur menar du nu?" eller det lite mer dryga "Vad menar du?" (kan ju varieras beroende på hur dryg personen som fäller kommentaren är).
Om du sedan får nåt svar typ: "ja men lilla Elsa är ju så ljus". Svara då bara "jaså" eller "ok".
Sen vilar du bara i tystnaden som uppstår. De kommer lägga av snart, jag lovar. Våga stå ut i den tystnad som uppstår efter du kastat tillbaka deras påståenden till dem med en motfråga.
