Inlägg från: hammarhajen |Visa alla inlägg
  • hammarhajen

    Vill inte lämna bort min dotter till barnvakter

    Catnap skrev 2019-08-22 15:36:19 följande:
    Men återigen, hur ofta tror du det händer att båda föräldrarna plötsligt avlider eller hamnar på sjukhus samtidigt? Varför ska man låta en massa orimliga rädslor styra ens liv? Lever du med såna rädslor eller?

    Varför bör små barn vara trygga med andra? Risken är ju väldigt liten att de behöver bli bortlämnade till någon under tiden de är väldigt små, så jag tycker att det är ett väldigt svagt argument.
    För många är det väldigt sannolikt att de kan behöva hjälp. Ena föräldern kanske reser i jobbet och är flera timmar bort, då krävs inte mer än en plötslig matförgiftning, aktuttid hos tandläkaren eller ett fall med en bruten arm som följd och man kan behöva hjälp med barnet en stund. 
  • hammarhajen
    Catnap skrev 2019-08-22 21:44:31 följande:
    Ja, och jag är helt övertygad om att folk i den situationen gör en annan bedömning. Men att vissa behöver barnvakter från att barnen är väldigt små betyder ju inte alla alla gör det, eller hur? Som jag skrivit här flera gånger nu, så är barnuppfostran och hur man ordnar sitt liv något som är upp till familjen själv.
    Javisst, ni gör som ni vill. 

    Men till din fråga så gissar jag att folk tjatar om barnvakt av två anledningar:

    1. Många tycker att småbarnstiden har en del jobbiga sidor och att det är jätteskönt att komma ifrån några timmar någon gång ibland. Många är också lite martyrer och vill visa utåt att de är sååå nöjda med att bara vara hemma, samtidigt som de innerst inne längtar efter lite egen tid. Därför kanske man "tjatar", för att visa att det verkligen ÄR okej att ha barnvakt ibland. De flesta som tjatar har nog haft egna bebisar och småbarn och kan relatera till den tiden själva. 

    2. Man vill så hemskt gärna skapa en egen relation till det lilla barnet man är släkt med och älskar. Kanske känner man att mamma tar över helt när hon är med och att man inte riktigt får lära känna sitt barnbarn/syskonbarn. Låter man släktingar hålla, leka, mysa, mata, klä på etc? Lämnar man dem ensamma i ett rum med barnet eller är man hela tiden där?

    En del föräldrar (främst mammor) verkar inte riktigt tänka på att också släktingar till barnet kan älska det från första stund. Självklart är det föräldrar som bestämmer och är viktigast, men utgår man  från BARNET är det ju en egen person och inte en förlängning av föräldern eller förälderns ägodel. Och för den egna lilla personen är ju trygga och fina relationer till nära släktingar bara positivt, oavsett om man har barnvakt eller inte. 
  • hammarhajen
    Catnap skrev 2019-08-22 22:46:06 följande:
    Sen så är jag mindre intresserad av varför folk tjatar om problemet är att de tjatar. Mer intressant är väl varför de inte slutar tjata när de blivit ombedda att göra det. Generellt sett så är tjatighet i relationer inte uppskattat.
    Inte heller är det uppskattat att bara se till sina egna önskemål. Även om barn inte har BEHOV av att vara med farmor några timmar, så kan det göra farmor så glad att det är värt det i en relation. Och farmors önskan kan lika gärna vara att hjälpa sitt eget barn, att få pyssla om sin vuxna sons familj lite. Inte behöver man lämna hemmet och dra ut på stan för det, men man kan ju passa på att sortera tvätt eller rensa lite ogräs eller något annat som ändå måste göras. 

    Och att man blir "ombedd" att sluta med något betyder inte att man måste följa det. Visst är det jobbigt när folk uppbenbart struntar i vad man säger och tjatar flera gånger i veckan, men att påminna att man gärna ställer upp som barnvakt behöver inte vara att tjata. Barn växer och behov förändras, det som inte alls var aktuellt när barnet var 8 månader kanske vore toppen när barnet är 10 månader. 

    Sedan vet du inte vad det är för bebis som kommer. Om ni inte ska vara hemma på heltid båda två kan du behöva hjälp fortare än du anar. Barnen kanske sover helt olika tider, nya bebisen kanske har kolik eller BARA är nöjd när du ammar. Då kan det bli tufft med en livlig ettåring.Självklart funkar det för det måste funka, men du kanske omprövar det där med ingen barnvakt snabbare än  du anar
  • hammarhajen
    Catnap skrev 2019-08-23 17:34:14 följande:
    Vill man behålla goda relationer så är det i regel en bra grej att sluta tjata när någon ber en sluta tjata, även om man inte "måste". Men väljer man att inte ta hänsyn till andras känslor så tycker jag att det är märkligt att kräva att andra ska ägna sig åt att uppfylla ens önskemål. Det blir väldigt ensidigt så.

    Sen så upplever inte alla att de behöver en massa hjälp för att ta hand om sina barn. Precis som alla inte upplever att de behöver hjälp med matkassar och städning varje vecka. Folk är helt enkelt olika. Vissa har kanske större behov än andra att vara ifrån familjen eller ägna sig åt egna projekt utanför hemmet.

    Mycket av det du säger specifikt till mig baseras på antaganden som inte stämmer överens med mitt liv och min situation, så de exempel du tar, tipsen och råden blir rätt irrelevanta för mig.
    Jag skriver inte heller om just dig, utan allmänt om folk och reaktioner och vad det kan finnas för bakomliggande anledningar till sådant som kan uppfattas som tjat. Självklart kan jag inte veta något om just ditt liv. 
Svar på tråden Vill inte lämna bort min dotter till barnvakter