Anonym (ångermanlänning) skrev 2019-08-03 01:05:57 följande:
Kollade upp och du har rätt jag hade fel där. Eller delvis det beror på när ätten adlades är det efter 1809 då är det bara den äldste sonen som ärver. Men är det äldre då har du rätt. Fast då måste en väldig massa människor vara adliga för ärver alla då blir det fort många. Och när släktforskning med dna blir populärare blir det ännu fler eftersom alla oäktingar kommer att dyka upp. Förövrigt om jag förstått det rätt har du också titeln då som friherrinna för som jag förstod det får kvinnor också titeln fast deras män får ingen och inte deras barn.
Nej, som jag skrev tidigare så har jag ingen titel. Man måste vara gift med en friherre för att ha titeln friherrinna. Som ogift var min titel fröken och nu som gift är jag fru. Oäktingar blir aldrig adliga då de inte är födda inom äktenskapet. Barn i samboförhållande räknas inte heller som adliga. Som kvinna räknas man inte lika mycket (som vanligt). Mina bröders barn, barnbarn och barnbarnsbarn kommer att stå med i adelskalender. Under mitt namn stå det bara datum när jag är gift med en ofrälse (han heter Svensson, ironiskt nog!) och sen är jag inte intressant längre.
Som adlig eller ättling kan man söka stipendier i Riddarhuset när man studerar. Jag har pluggat till lärare och sökte då stipendium. Jag fick ca 12000/läsår och blev överlycklig. Fonderna som passar för kvinnliga studenter är ofta upprättade av änke-grevinnor som vill stötta unga kvinnliga studenter. Där finns det inte lika mycket pengar som till fonderna för manliga studenter. Mina båda bröder pluggade sen inom medicin och juridik. Det finns många fler fonder som är upprättade av gamla gubb-grevar. Ena brorsan fick 60000/läsår och den andra 93000! Det suger att vara kvinna ibland!