Anonym (solen) skrev 2019-07-08 03:21:33 följande:
mamma har mer än väldigt goda skäl till varför dom inte umgåtts, det är min morfar som är "ond" och det vet jag, dock har allt drabbat ( gått ut över min mamma ) så jag har bara blivit drabbad genom hennes sorg och förtvivlan till sin fars beteende som är helt oacceptabelt. Därför känns det som du skriver fruktansvärt att jag skall gå "hans vilja" och är det ens moraliskt rätt att hoppa över "arvinge" sådär bara för att man har en dålig relation, jag vill bara få höra om någon har goda råd eller varit med om liknande så jag kan göra det som.blir bäst för min mor och även mina barn. Vi skulle aldrig ha råd att köpa något sådant här eller husvagn dom närmsta åren, så dör han imorgon skulle ju vi vara jätte ledsna om vi behövde sälja den. tack för ditt svar!
Du har alltså inte drabbats genom att din mamma genom att bryta med gubben skyddat er från att drabbas. Vore faktiskt i det läget helt fruktansvärt att du i egenskap av barn till din mor skulle hjälpa gubben att ännu en gång göra henne illa. Det är en kränkning att göras arvlös. Ett sätt för en elak förälder att utöva makt, över det barn som försökt göra sig fri.
Du kan inte med gott samvete medverka till det om du och din mor har en god relation det vite illojalt och hemskt.
Hjälp din mor att ta makten från gubben istället. Ta emot gåvan, mem se till att den eller pengarna den generar går till din mamma under tiden gubben lever.
Jag tycker det är rätt frånstötande att så många tycket att du ska tänka på dig själv och ta din mots rättmätiga arv. I vissa situationer är relationer viktigare. Så småningom kommer du att ärva din mor ändå.