Varför duger inte en manlig oskuld för en ensam mamma?

Så om man dejtar en ensamstående mamma så måste man leva med hennes barn på heltid?
Inte i min värld. Vi skulle på sin höjd vara särbos. Hennes barn är inte mitt ansvar.

Jag har inte läst allt, men det verkar som att det viktigaste för henne är att mannen legat. 
TS gjorde, precis som mig, bort sig genom att vara ärlig med att vara oskuld.
Jag är inte oskuld längre så jag behöver inte ljuga (fan va gött)
TS måste däremot ljuga nu i fortsättningen, om han vill träffa en kvinna.
Han ska ljuga så han blir blå som Pellefant.

Varför skulle den ensamstående mamman vara ute efter att skaffa en bonuspappa till barnet? Som ensamstående mamma så kan jag säga att jag INTE är ute efter en bonuspappa till mitt barn och att jag skulle tyvärr ana oråd om en man som är oskuld söker sig till mig och mitt barn, tyvärr...

Jag hade tidigare krav på att en tjej jag träffar ska vara barnlös. När jag inte hittar någon då så tog jag bort det kravet. Vill helst ha egna barn men kan acceptera om de kommer med en kvinna som redan har barn.
Det är väl inte ovanligt att någon utan barn dejtar någon med barn?

Fast nu generaliserar du mycket. Tror unga tjejer är rätt olika. Hade jag som ung tjej träffat en 34-åring som jag gillade så hade inte faktumet att han var oskuld varit ett så stort problem som det är för mig idag som 34-årig själv. En mkt erfaren 34-årig hade nog varit rätt skrämmande faktiskt. Kanske hade jag till och med föredragit en 34-årig oskuld som ung. Någon som var på samma, lite oerfarna och upptäckande nivå som jag, och dessutom troligtvis mognare mentalt än jämnåriga killar.

Man kan inte stänga av sådana delar av sig. Det är att amputera sig själv själsligt. Det mår ingen bra av och det, om något, gör en väl bitter.

Varför duger inte en manlig oskuld för en ensam mamma?

Det enda korrekta svaret, kärnan i hela tråden:

för att han är oskuld.

Kvinnor vet. Inte alla, men många.