Varför försvinner yttrandefriheten mer och mer i Sverige?

Vi lever i en tid där extrema högerkrafter börjar få ordentligt med luft under vingarna, och detta vill man förhindra. Bland annat genom att lagstifta för att reglera dem.

Om det är ett halvdussin brölande nazister i ett land med tio miljoner invånare så kan man låta dem hållas, inte göra vad de vill, men säga och tycka precis vad de vill. Det gör inget, då kan även dessa omfattas av yttrandefrihet och yttrandefrihet kan verkligen vara yttrandefrihet.

När de här halvdussinet nazister har ökat och kan räknas i hundratal, och det dessutom finns tusentals av halvnazister och rasistiska strömningar, en sorts lightnazism i ett parti med hundratusen röster då hamnar man i ett annat läge. Då vill man stävja detta genom att lagstifta, men lagstifta på ett sätt som så lite som möjligt inskränker yttrandefriheten. En slags kompromiss där man genom minsta möjliga inskränkning försöker bekämpa det man anser är problemet.

 

SD står ju för sig själva politiskt. Då är det svårt att bli inkluderad i annat än omröstningar. Man vill inte samarbeta med SD, men SD vill ju egentligen inte heller samarbeta utan driva igenom sin egen politik. 

Både SD och övriga tjänar på detta. SD får fler röster, och övriga kan utesluta dem ett tag till. Så tro inte att de är ovänner för detta, det är nog mer en tyst överenskommelse, en teater, som gagnar bägge parter. Vilket även betyder att de är högst delaktiga i ett slags samarbete ändå.