Inlägg från: Amfitrite2 |Visa alla inlägg
  • Amfitrite2

    Ska vi införa obligatoriskt faderskapstest vid alla födslar?

    Jag röstade inte p.g.a. ordet "obligatoriskt". Jag tycker att så lite som möjligt ska vara obligatoriskt i ett demokratiskt samhälle. Däremot tycker jag att faderskapstest ska införas som en normal rutin, precis som andra prov och tester som tas på den nyfödda barnet - och som föräldrarna får säga ifrån aktivt om de inte önskar det. För precis som du säger, så är det svårt för mannen att fråga efter, och ju större barnet blir innan det kommer fram, desto värre blir konsekvenserna för alla: 

    - Barnet, som inte får bonda med sin riktige far. Barnet får inte heller arvsrätt, får inte bära sin släkts riktiga efternamn, får inte lära känna sin släkt och sitt ursprung på pappans sida

    - Den utpekade fadern, som dels måste försörja ett barn som inte är hans, och dels hinner bonda med det - och sedan en vacker dag står där utan något barn

    - Den biologiske fadern, som själv har rätt att välja om han vill ha kontakt med sitt barn eller inte

    Den stora förloraren är naturligtvis mamman. Detta måste därför skötas med stor försiktighet från samhällets sida. Om det visar sig att faderskapet inte stämmer, så måste modern meddelas först och utan att den sociala fadern är med, och man måste fråga henne om hon är i behov av samhällets skydd eller stöd på något sätt, innan resultatet meddelas mannen. Hon kan ju faktiskt vara rädd för att bli misshandlad, eller utkastad på gatan utan någonstans att ta vägen. 

  • Amfitrite2
    nirakanna2 skrev 2019-05-06 05:25:34 följande:

    Första steget kan ju vara likabehandling av faderskap oavsett civilstånd och relation. Det känns som 1800-tal att sambos ska till soc och skriva på, medan gifta slipper. Vi hade gjort IVF där sambon accepterat faderskapet för 9 mån sedan och likt förbannat skulle vi nagelfaras av soc. Det hade nog varit lite svårare för gifta att undanhålla misstankar om annan genetisk pappa om det vore tvång på att skriva på faderskapet.


    Fast detta har ju urgamla orsaker, och jag är inte helt säker på att de är utdaterade än idag? Som gift tar man på sig ett helt annat ansvar för den andra, och för hans/hennes eventuella barn sedan förr - som man får en officiell roll till som gift: "styvförälder" - eller eventuella graviditet som är på gång.

    Tanken är att en gift man, mycket väl kan veta om att barnet som frun bar på när de gifte sig inte var hans, men att han har gått med på att ge barnet sitt efternamn, att uppfostra det som sitt och att inte göra någon skillnad mellan det och de gemensamma barnen som kan komma sedan. Ett samboförhållande är inte lika seriöst, och inte lika svårt att avbryta (även om det har blivit lättare även för barnfamiljer att skilja sig, nu behövs ju bara sex månaders betänketid). 
  • Amfitrite2
    Hönshjärna skrev 2019-05-06 06:51:03 följande:
    Samboskap är inte jämställt med äktenskap. Vill man ha de äktenskapliga fördelarna får man gifta sig. Hade samboskap haft samma innehåll hade det ju varit ett äktenskap. Eftersom många i samboskap inte vill gifta sig hade det antagligen fått som följd att färre ingått samboskap. Nu är det typ ett äktenskap light för de som inte vill vara gifta.
    Men exakt. Verkar vara många som inte fattar detta idag. Tänker även på alla dessa "samboänkor" som står helt handfallna när de inte ärver något utan makens barn sedan tidigare förhållande, föräldrar eller syskon ärver alls. Eller att de inte har rätt att besluta om hur begravningen ska vara, om hans syskon etc. vill göra det. Samt att de inte har rätt till ersättning om mannen omkommer i en arbetsplatsolycka, flygkrasch eller liknande, eftersom de inte officiellt räknas som anhöriga till mannen. Eller att pappor som förlorar sin sambo vid förlossningen, står som handfallna när faderskapet måste utredas först, innan de får hem babyn till sig.
  • Amfitrite2
    Vattumankillen skrev 2019-05-07 21:10:09 följande:
    Men om de får säga ifrån så kommer knappast många personer göra det.
    Jo det tror jag, om det framställs av vårdpersonalen som en helt normal rutin. Precis som t.ex. PKU-prov och K-vitamin. Eller faderskapserkännande och påskrivande för gemensam vårdnad på soc för dom som inte är gifta. Folket brukar vänja sig fort vid nya rutiner, bara de läggs fram som en självklarhet av personalen. 
  • Amfitrite2
    K Kalle skrev 2019-05-06 12:00:57 följande:
    Om det hade lett till att kvinnor fått veta om deras man/sambo fått barn med en annan hade det ju varit ett plus. Alltså om en kvinna inte vill uppge vem som är far exempelvis.
    Ja, även de kvinnorna skulle ju gynnas. Mannen lär inte kunna dölja detta för en kvinna som han bor ihop med i alla fall, han kommer ju att få hem en massa papper om det i brevlådan: kallelse till DNA-test, uppgifter om underhåll från Försäkringskassan, kallelse till BVC, skolstart... Och vem som helst kan ringa Folkbokföringen då och då, och fråga helt anonymt vilka barn herr Anders Andersson är far till.
  • Amfitrite2
    Tow2Mater skrev 2019-05-07 22:25:07 följande:
    De är inga forlorare; det behover inte daltas med mammorna, de vet vilka de legat med och de kan ta fullt vuxet ansvar for sina graviditeter, precis som man kräver av pappor!
    Fast du som är kvinna, har jag förstått, vill väl ändå inte att andra kvinnor ska bli misshandlade eller rentav mördade? För en del män reagerar så när de får veta att deras kvinna har varit otrogen. "Ta ansvar" ja, men inte betala med sitt liv...
  • Amfitrite2
    louisa83 skrev 2019-05-07 23:36:14 följande:

    En fråga: faderskapstestet skulle bara bevisa att just mannen i fråga inte är pappan, eller hur? Jag menar vad gör man om barnet kom till genom anonym spermadonation? Eller om mamman inte ens kan namnet på pappasuspekt nr 2? Då kan man ju inte hitta pappan eller hur?


    Då får soc försöka efterforska fadern, på samma sätt som om en kvinna berättar redan på MVC att hon inte vet vem pappan är. Soc gör väldigt stora ansträngningar för att hitta fadern, just för att det är så viktigt för barnet att få veta sitt ursprung.

    Går det inte så går det inte, och då får väl mamma göra det bästa av det. Kanske kan den utpekade fadern förlåta, och ställa upp som pappa. Eller så får hon bli ensam mamma - det har många, många före henne klarat av.
    Jag tror ändå att det är bättre att VETA, även om barnet får växa upp under sämre ekonomiska förhållanden - än vad det hade blivit om mannen fortsatt att vara lurad. 
  • Amfitrite2
    Amfitrite2 skrev 2019-05-08 01:37:10 följande:
    Då får soc försöka efterforska fadern, på samma sätt som om en kvinna berättar redan på MVC att hon inte vet vem pappan är. Soc gör väldigt stora ansträngningar för att hitta fadern, just för att det är så viktigt för barnet att få veta sitt ursprung.

    Går det inte så går det inte, och då får väl mamma göra det bästa av det. Kanske kan den utpekade fadern förlåta, och ställa upp som pappa. Eller så får hon bli ensam mamma - det har många, många före henne klarat av.
    Jag tror ändå att det är bättre att VETA, även om barnet får växa upp under sämre ekonomiska förhållanden - än vad det hade blivit om mannen fortsatt att vara lurad. 
    Tillägg till detta: många människor låter dock registrera sin DNA-profil på de där släktforskningssajterna nu, Ancestry och vad de heter. Det är många fäder och barn som inte har känt till varandra, som av en slump har hittat varandra på en sådan sajt! Så om barnet lider mycket av att inte veta vem pappan är, så kan man registrera dess DNA på dessa sajter - och hoppas! Man kan även få matchningar på faderns släktingar, och sedan spåra sig fram till pappan. 
  • Amfitrite2
    Amfitrite2 skrev 2019-05-08 01:39:10 följande:
    Tillägg till detta: många människor låter dock registrera sin DNA-profil på de där släktforskningssajterna nu, Ancestry och vad de heter. Det är många fäder och barn som inte har känt till varandra, som av en slump har hittat varandra på en sådan sajt! Så om barnet lider mycket av att inte veta vem pappan är, så kan man registrera dess DNA på dessa sajter - och hoppas! Man kan även få matchningar på faderns släktingar, och sedan spåra sig fram till pappan. 
    Tillägg till tillägget: att den här möjligheten sprider sig, är ju ännu ett skäl att testa tidigt, helst att prov tas redan på BB. För det är mycket troligare idag att ett barn som har fel far ska få veta det, eller att en far som inte vetat om att han är far ska få veta att han har ett barn ute i världen, genom de här tjänsterna.

    En otrogen kvinna kan inte längre räkna med att hennes hemlighet ska följa henne i graven, som hon med ganska stor sannolikhet kunde lita på för hundra år sedan - om det inte var helt uppenbart p.g.a. att barnet hade väldigt mörka färger t.ex. fastän både mamman och den utpekade fadern hade ljusa färger. 
  • Amfitrite2
    Mascaraklumpar skrev 2019-05-10 20:04:17 följande:

    Nej, av två skäl. Det viktigaste är att människor aldrig bör tvingas till provtagning om det inte finns starka skäl för det. Att det finns en liten sannolikhet (siffran 5% stämmer för övrigt antagligen inte sett till befolkningen i stort) att man inte är biologisk förälder till sitt barn, är inte ett starkt skäl.

    Det andra skälet är att när det finns två (eller fler) potentiella pappor så tror jag att mamman för det allra mesta väljer den man som är bäst lämpad att ta hand om ett barn. Därmed får barnet en större chans till en bra uppväxt. Att barnet inte vet sitt ursprung påverkar inte dess livskvalitet då barnet inte vet att det inte vet (och innan någon skriver det så nej, det kommer inte alls oftast fram).

    På samma sätt påverkar det inte pappans livskvalitet, om det inte är så att detta är något han går runt och funderar över. Gör han det så har han alla möjligheter att ta ett test - med eller utan mammans vetskap.


    Det är mycket troligt att det kommer fram, eftersom det har blivit så vanligt att människor låter testa sitt eget DNA nu, och postar det på de där släktforskningssajterna som finns. (Det finns även sajter där donatorer och donationsbarn som letar efter varandra postar sitt DNA, men där kommer ju barnet i ditt exempel inte att leta.) Även folk som inte har anledning att misstänka att de har fel far, eller har barn därute, letar efter okända släktingar - för att de är nyfikna! Den här branschen växer som svampar ur jorden, och det blir billigare och billigare att vara med också. 

    Dessutom anser jag inte att detta är mammans sak att välja. Att bedra sin man på det sättet, och låta honom tro att han är far, är ett fruktansvärt svek. Därmed inte sagt att det inte någon enstaka gång kan vara vettigt, att inte låta en viss man få veta att han blivit far till ens barn. Jag tänker om han är våldsam t.ex., eller om man har fått reda på att han är sexuellt intresserad av barn.

    Men då har kvinnan fortfarande inte rätt att lura en annan man att han är pappan, utan då får hon vackert berätta för honom och se om han frivilligt vill stanna och uppfostra barnet som sitt. Och sedan kan de gemensamt berätta för barnet när det är så gammalt att ingen kan tvinga det till umgänge med den biologiske pappan längre, för den informationen har barnet rätt till. Och vill inte den andre mannen, så får väl kvinnan klara sig som ensam mamma, som miljoner andra kvinnor i världen har fått göra. Lögner och svek är det värsta av allt.
  • Amfitrite2
    louisa83 skrev 2019-05-08 14:47:02 följande:
    Jag tror inte att det bara handlar om att växa upp under sämre ekonomiska förhållanden dock, utan att man kanske känner som mamma att det skulle vara jobbigt för barnet att växa upp och inte veta vem ens pappa är, om man inte skulle hitta honom. Man måste ju känna sig halv och lite vilsen på något sätt. Då kanske man tänker att det är bättre att ljuga så att barnet får en pappa. Personligen skulle jag nog aldrig kunna göra en sådan sak dock. Vilken hemlighet! Att varje dag se sitt barn och sin man och veta att det inte är så de tror att det är.

    Och sedan som du säger, världen ser annorlunda ut idag. Det är mycket lättare att själv ta reda på sitt ursprung. Och det är inte lätt att hålla hemligheter längre. Då är det bäst att sådant här reds ut från allra första början. Det skulle ju också vara jättebra om hela världen hade en gemensam DNA databas så man kunnat se hur man är släkt med folk i världen, kanske hitta ett syskon, en biologisk förälder, eller avlägsen släkting. Eftersom teknologin finns så tror jag faktiskt att det kommer bli så i framtiden
    Japp, jag tror också att det kommer att bli så, och inte så långt fram i tiden heller. Jag har själv funderat på att testa mitt DNA och publicera på en av de där sajterna. Jag är mest nyfiken på om jag har halvsyskon nämligen, eftersom det har glunkats i släkten om att jag skulle kunna ha det... Det handlar inte om otrohetshemligheter, utan barn som min far i så fall skulle ha avlat hemma i byn när han var ung. Jag har alltid saknat syskon, så det skulle vara fantastiskt att hitta dom - OM dom finns! Eller deras barn.
  • Amfitrite2
    Mascaraklumpar skrev 2019-05-11 10:50:32 följande:
    Jag håller med om det. Vill den påstådda pappan veta om han verkligen är pappan så ska han få veta - och så är det ju också idag. Men precis lika stor som rätten att få veta om man vill, är rätten att slippa få veta om man inte vill.
    Cartjan1 skrev 2019-05-10 22:14:34 följande:

    Men främst så handlar det om barnet, oavsett om du/jag/vemsomhelst tycker annorlunda så här vi lagar och regler för barns rätt till sitt ursprung. Så att inte ha rutintester är konstigt och (enligt mig) väger barnens rätt tyngst i detta fall.


    Eftersom grundläggande mänskliga rättigheter regleras i grundlagen (regeringsformen) så tror jag för det första att de går före. Obligatoriska rutintester är inget som hör hemma i en demokrati, vilket som sagt är mitt viktigaste argument mot.

    Du ger för övrigt sken av att ?samhället? anser att barnets rätt att veta sitt ursprung överskrider barnets rätt till en stabil familj. Jag är inte heller speciellt insatt, men känner till åtminstone två relativt nyliga domar gällande faderskapsutredningar där det sistnämnda bedömts överväga. Jag ska försöka leta på dem senare.
    Men grejen är ju, att mannen kanske inte ens misstänker det. Det kan också vara svårt att ta upp att han vill ha ett sådant test, för det som det säger är ju att mannen inte litar på kvinnan. Bara det att han yppar den misstanken i sig, kan ju göra så att HON tar ut skilsmässa - om hon är oskyldig till otrohet. Därför skulle det vara så bra om det skulle göras rutinmässigt på alla barn, så skulle inte den enskilde mannen behöva ta upp frågan. 

    Fast det står väl ingenstans i någon lag, att vården eller samhället ska mörka ett barns ursprung, om de (eller en enskild läkare eller barnmorska som misstänker detta kanske), har gjort bedömningen att de skulle riskera barnets "stabila familj"? Dessutom: ljuger kvinnan om detta, så upphör "stabiliteten" garanterat samma dag som det kommer fram till mannen. Och det gör det, idag. I värsta fall kan det sluta i en familjetragedi, för att han blir så förbannad och förtvivlad över att ha blivit förd bakom ljuset i en massa år...

    När/om Barnkonventionen blir lag i Sverige, så gäller för övrigt definitivt det som står om att varje barn har rätt att veta sitt ursprung, och rätt att växa upp med, eller i alla fall känna, båda sina riktiga föräldrar, såvida inget annat talar gravt emot (t.ex. att socialen måste ingripa då föräldrarna är direkt olämpliga att ta hand om barn). Jag undrar lite hur våra makthavare tänker få det att gå ihop med, att det är tillåtet att avla barn med donerade könsceller i Sverige? Detta måste ju i så fall upphöra, men jag tror inte att några politiker kommer våga ta itu med det...
  • Amfitrite2
    Vattumankillen skrev 2019-05-11 11:59:47 följande:
    Hur ska pappan få reda om en kvinna påstår att det är någon annan som är pappa till barnet?
    Det undrar jag också. Han lär ju inte fråga efter faderskapstest om inte a) han har något uppenbart skäl att misstänka att hon varit otrogen, eller b) om barnet uppenbart inte kan vara hans, t.ex. för att det har färger, drag eller någon ärftlig sjukdom som inte finns i varken hans eller hennes släkt. Och särskilt inte om det handlar om ett par som varit gifta eller sambos länge.
  • Amfitrite2
    Cartjan1 skrev 2019-05-11 18:46:53 följande:
    Försöker inte ge sken av att samhället tycker ngt speciellt, skrev bara att i Sverige har barn rätt att veta sitt ursprung vilket då borde innebära att jag som enskild kvinna inte har rätt att sätta mig över det och anse att jag är bättre lämpad att avgöra i dessa fall. Om jag finner att den biologiska fadern kan utgöra ostabilitet/oro/fara för vårt barn så finns det vägar att gå som är lagliga och inte innebär lögner och mörkande av härkomst. Alltså så anser jag inte att rätt till ursprung står i motsats till rätt till en stabil hemmiljö.

    Vidare så skriver du att du inte anser dessa tester höra hemma i en demokrati - det tycker jag. I en demokrati bör man se till majoriteten och mannen tillsammans med barnets rätt överväger kvinnan i dessa fall kan jag tycka. Att vi lever i en demokrati innebär inte att allt kan vara utan känsla av orättvisa/obehag osv. Ibland så hamnar man i ett underläge för att motsatsen vore helt vanskligt. Se aborträtten tex. Jag önskar att det var möjligt för en man att ha samma beslutsrätt som en kvinna men det är fysiskt omöjligt då vi bär barnen. Alternativet skulle alltså vara tvångsaborter- och det hoppas jag att ingen 2019 är för! Alltså får männen leva med att kvinnan har denna rätt och kvinnor borde också kunna leva med att alla män och barn har rätt att veta sina biologiska band.
    Bra skrivet! Jag tror att DNA-testen som rutin redan på BB kommer att bli en verklighet mycket snart, och även att det kommer att bli jättevanligt att föräldrar lägger ut sina nyfödda barns DNA på speciella DNA-kartor på nätet, där de redan lagt ut sitt eget. Och så kan man se släktbanden växa fram till det nya barnet, och kanske okända släktingar också - som man kan kontakta om man vill. Det kommer i en snar framtid inte att vara möjligt för mammor att lura män på det här sättet längre, och det tycker jag är bara bra - fast jag är kvinna själv!
  • Amfitrite2
    Bagar Bengtsson skrev 2019-05-18 14:27:37 följande:

    Nu har det röstats en hel del och sammanfattningsvis kan man säga: 


    - Två av tre kvinnor vill ha obligatoriska tester.


    - 85 % av männen vill ha obligatoriska tester.


    Jag vet inte vad jag hade förväntat mig. Att fler kvinnor (procentuellt sett) inte vill ha obligatoriska tester hade jag anat då det är deras otrohet som kommer fram.


    Någon skrev att vi lever i en demokrati och därför ville inte denna person se obligatoriska tester. Då kom jag att tänka på detta scenario. Ingen "pappa" får skriva under att han är pappa förrän han har genomgått faderskapstestet. Det finns såklart nackdelar med det också men då har man iaf ett val.


    Fler synpunkter hur vi kan lösa problemet med att så många barn tror sig ha "rätt" pappa.


    Det funkar inte heller, eftersom ofrivilliga pappor i så fall skulle komma undan att betala underhåll, genom att vägra låta sig testas. I dessa fall görs för övrigt tvångstester redan idag. Om mannen inte inställer sig till provtagning, kommer polisen och hämtar honom. Det måste ju vara så, för annars måste samhället stå för underhållsstöd i stället, samt att barnet har rätt till sitt ursprung. 

    I de fallen som kvinnan vägrar att uppge faderns namn, så får hon för övrigt inget underhållsstöd, och går hon till soc så räknar soc bort beloppet för underhålsstöd i beloppet som hon får från dem. (Eftersom hon haft möjlighet att erhålla detta från annan myndighet.) Så en fattig kvinna har inte lyxen att undanhålla samhället barnafaderns namn. 
  • Amfitrite2
    Mascaraklumpar skrev 2020-01-28 09:59:58 följande:
    Jag har inte hängt med i den nya tråden, men den gamla (där mannen får reda på att fruns chef är pappan i samband med att hon lämnar honom för chefen, och där han sedan förlorar vårdnaden samt all rätt till umgänge med barnen) berörde mig oerhört starkt. Det är jätteviktigt, tycker jag, att man ser till att sådana här scenarion inte kan inträffa, men jag kan fortfarande inte se hur obligatoriska faderskapstest skulle vara den bästa lösningen.

    I fallet ovan hade det, om obligatoriska tester införts, uppdagats att mannen inte var pappan redan från start. Han hade då kanske lämnat på en gång och aldrig skapat någon anknytning till barnen. Barnen hade aldrig haft honom i sitt liv, utan deras familj hade bestått av en frånvarande pappa och en idiot till mamma. Detta hade varit ett sämre alternativ för barnen än om mannen hade fått fortsatt vårdnad om dem efter att allt kom fram. I tråden så uttryckte för övrigt mannen en stark önskan att få behålla barnen, inte att aldrig ha fått ha dem i sitt liv över huvud taget.

    Dessutom hade han kunnat göra ett annat val än att lämna, även om han fått veta från början att barnen inte var hans. Han hade kunnat välja att stanna kvar och behandla barnen som om de var hans egna. I det fallet hade historian fått ett lika olyckligt slut i alla fall, så införandet av faderskapstest är inte tillräckligt för att förhindra att sådana här saker inträffar.
    Nu tänker du tokigt. Om det uppdagats på en gång, hade inga band mellan barnen och den sociala pappan byggs, så de hade inte behövt bli något trauma för någon av dem. Nu får barnen kanske inte se den som de betraktar som sin pappa mer, för som han inte är den biologiska pappan så har han ingen umgängesrätt. Styvföräldrar har nämligen inte det. (Och så måste det ju vara - det skulle vara helt bisarrt om även styvföräldrar skulle kunna driva vårdnads- och umgängestvister, systemet är nog belastat som det är.)

    Och även om det skulle varit bättre för just de två barnen, så kan man inte skriva lagar utifrån enstaka undantag. I en annan familj kan det vara så att den som tror att han är pappan är en dålig pappa, och att det hade varit bättre om familjen splittrades på ett tidigt stadium. Chefen i historien hade kanske blivit glad åt barnen, och tagit sitt ansvar i stället och blivit en underbar pappa... Det kan slå på hur många sätt som helst. 

    Nej, sanningen måste fram först - och sedan får de vuxna, ibland med hjälp av myndigheter, ordna livet så bra för sig själva och barnen som de kan. 
Svar på tråden Ska vi införa obligatoriskt faderskapstest vid alla födslar?