Anonym (Kvinna)

Äldre 5 May 18:34

262 svar

Tror du att alla kan vara otrogna?

Anonym (OT) skrev 2019-05-05 14:22:11 följande:

Jag svarade nej!. Har inte tappat sexlusten trots att jag varit i förhållande länge. Men jag har redan levt ut som yngre, och ser inget särskilt spännande med andra killar/män. Vet att gräset sällan är grönare på andra sidan, och att inget kan jämföras med att ha sex med en person som vet exakt vad man gillar.

Jag och min sambo utforskar och provar nya saker ständigt. Det krävs bara att man är lyhörd för varandra och vågar testa nya saker och leva ut. Skulle aldrig byta ut det mot ett OST. KK eller annat. Om vi en dag trots allt vill prova något annat kan iaf jag tänka mig ett öppet förhållande, eller att ta med flera (om öppet förhållande är uteslutet).

Jag är monogam och starkt emot otrohet, Det betyder inte att jag inte kan tänka mig experimentera eller ha öppet förhållande. Jag är emot att såra och svika den man påstår sig älska. På samma sätt som jag är emot att såra och ljuga för mina vänner. Min sambo är helt enkelt även min bästa vän.

Och om du skulle bli uppriktigt förälskad i någon annan? Sex handlar ju inte bara om experimenterande och teknik - som är det som du addresserar i ditt inlägg.

Anonym (Kvinna)

Äldre 6 May 12:16

#138

Elefantmannen2 skrev 2019-05-05 21:43:27 följande:

Fast problemen beror ju oftast på en partner. Att denne inte visar uppskattning och uppfyller behov. Att "ta tag i det" innebär då att ändra någon annans beteende.

Prata ut, söka parterapi och mycket annat ger ju sällan avsedd effekt över tid.
Kan man "ta tag i det" genom att uppfylla behoven någon annanstans och fortfarande uppskatta det gemensamma man faktiskt har med partnern? Det behöver ju inte vara sex just, det är ju bara ett av våra basbehov. Uppskattning, "bli sedd", mentala utmaningar och annat är vanligare behov som gör att folk söker sig utanför förhållandet.

Ingen är fullkomlig. Ingen kan uppfylla en annan persons samtliga behov. Vilka behov som är viktiga för en individ i en viss situation ändras. Man varken vet eller fattar det alltid och gör man det är det svårt att sätta ord på det. Framförallt till en partner som ska greppa och anpassa sig till det.

Nä, jag håller inte med. Det handlar inte bara om "behov" (du pratar som en psykolog?) utan förälskelse kan slå till ändå. Det är något mystiskt - eller rättare sagt: det UPPLEVS som något mystiskt, men egentligen är alltihopa ett hjärnspöke som förmedlas av hormoner och har sin orsak i vår fortplantningsdrift. Många - särskilt kvinnor - blir t.o.m. förälskade i män som de inte ens känner, som de bara har sett på TV och film, eller på en scen.

Jag har läst en förklaring till detta, nämligen att vi människor ALLTID har en beredskap på att bli förälskade i hjärnan, som utlöses om vi möter en människa av motsatt kön med "top-drawer genes". Den delen av hjärnan försöker driva oss till att skaffa barn med så bra gener som möjligt (eller med så bra gener som möjligt om vi skulle ha levat på stenåldern, för den här funktionen har inte ändrats på femtusen år - det tar mycket längre tid.) Och detta har inget att göra med hur snäll, omtänksam och hjälpsam partnern där hemma är. Han eller hon är glömd.

Sedan vet jag inte om detta är orsaken heller ALLTID, för ibland ser man ju människor som lämnar sin partner för någon som - fortfarande på stenåldersskalan - har sämre gener. Eller till och med en kvinna som är för gammal för att få barn, och då borde detta inte inverka alls...

Vi människor är väl komplexa, helt enkelt. Det finns drivande krafter som vi är födda med, men sedan lägger den uppfostran vi får och kulturen vi lever i på andra mönster också, som overrajdar naturen ibland.

Anonym (Kvinna)

Äldre 6 May 14:13

#143

Elefantmannen2 skrev 2019-05-06 13:08:33 följande:

Fast du stoppar in något helt annat i en förklaringsmodell. Behov och kärlek är inget motsatsförhållande. Det blir bara konstigt att du inte håller med om det grundläggande för hur man psykologiskt analyserar och förklarar beteenden.

Jag la ju bara in en annan förklaring. Och det jag beskrev har jag för övrigt sett på riktigt, när vi - på en kvinnlig arbetsplats - fick en ny, manlig, chef. Han såg ut som Gregory Peck i ansiktet, likheten var otrolig! Samtidigt som han var ÄNNU mer attraktiv p.g.a. att han även hade stark muskulatur och var sportig och atletisk, vilket väl Gregory Peck inte var så mycket.

Alla kvinnor från 18 till 60 blev som galna! Och chefen var inte sen att utnyttja det heller. Spelade nog ingen roll hur eventuella partners därhemma var... Alla har ju s.a.s ett pris, och den mannen var ett mycket högt pris.

Anonym (Kvinna)

Äldre 6 May 14:22

#145

Körsbärsdalen skrev 2019-05-06 13:49:47 följande:

Jag skulle nog svara att en majoritet skulle vara otrogna vid vissa specifika tillfällen - "tillfället gör boven". Samtidigt tror jag att det finns vissa personer som aldrig under några som helst omständigheter skulle vara otrogna.

Jo, visst är det så. Många av dem som aldrig varit otrogna, har aldrig haft någon möjlighet att vara det heller - eller i alla fall inte med någon som de själva finner attraktiv. De saknar socialt liv, befinner sig i aldrig i sammanhang där det finns alkohol, personer av motsatt kön och i rätt ålder, och sovrum. Och de är inte särskilt attraktiva för det motsatta könet. Då är det enklare att vara moralisk och sätta sig på höga hästar!

På samma sätt är det lättare att gå i kloster, om man vet med sig att man inte skulle ha stora chanser att gifta sig och få en familj ändå. Det är ett mycket större offer för en supersnygg man eller kvinna, som skulle ha haft alla möjligheter att välja äktenskapspartner. Jag noterade förresten när jag såg en dokumentär om unga klosternoviser och nunnor i Tyskland nyligen, att de alla var påfallande fula. (OK jag är lite OT nu.)

Anonym (Kvinna)

Äldre 7 May 20:35

#173

Pope Joan II skrev 2019-05-07 08:05:57 följande:

Är han den enda i världen som kan laga den där saken? Om inte så förstår jag inte varför du inte ordnar det på annat sätt?

Svarar fast det inte var mig du frågade. Jag gissar att det inte är prylen i sig som är problemet - det fattar nog alla att man kan hyra in olika typer av reparationstjänster - utan mannens sätt att lova och lova och att det aldrig blir gjort. Min exman var likadan, och det är fruktansvärt irriterande. Jag tog t.ex ut ungarna på någon aktivitet i tre-fyra timmar, för att han skulle hinna städa ifred under tiden. När jag kommer hem är det inte städat, och han sitter och spelar dataspel. Upprepa detta och liknande situationer hundra gånger, och du har en skilsmässa.

Anonym (Kvinna)

Äldre 9 May 04:22

#192

Anonym (Tror inte det) skrev 2019-05-08 18:21:30 följande:

Den som ogillar inlägget.

Hur ska dessa personer vara otrogna då?

Förklara exakt vad du menar?

Jag förstod hur du menade i alla fall. Jag tror att vissa gör en dygd av nödvändigheten. Man vet egentligen innerst inne att man inte skulle få någon partner-in-crime, men då intalar man sig att man är en väldigt moralisk person som aldrig skulle göra så. För att det känns bättre så.

Anonym (Frågetecknet) skrev 2019-05-08 21:18:48 följande:

Väldigt intressant inlägg!

Jag är själv vegetarian och skulle aldrig äta kött. Jag skulle heller aldrig VILJA vara otrogen. Men jag lärde känna och blev kär i min nuvarande sambo under tiden jag var i en relation. För en del innebär det otrohet även fast vi aldrig sågs i verkligheten förrens efter jag separerat. Jag var på väg att avsluta förr eller senare så det var bara en tidsfråga. Han dök upp i rättan tid då jag var i valet och kvalet att avsluta. Han tog mig över till ^lämna^-sidan.

Blev du kär i henne innan du hade träffar henne i verkligheten? Det här är lite OT, men jag är nyfiken i alla fall. Blev du kär i hennes personlighet, efter vad hon skrev på ett forum, eller? Och det fanns inget hos henne som förstörde känslan när du träffade henne i verkligheten? För i min erfarenhet är det ofta så, att man blir kär i en fantasibild när man blir kär i någon på nätet, och sedan blir man besviken på personens kroppsform eller sätt att gå eller röst eller lukt eller något.

Anonym (Kvinna)

Äldre 9 May 04:24

#193

Elefantmannen2 skrev 2019-05-08 22:02:59 följande:

Att utveckla något med någon annan "bakom ryggen" på sin partner tror jag många anser är otrohet. Såvida Frågetecknet inte varit helt öppen med sin partner om att hon chattade med en annan man och i rätt skede talade om att hon utvecklat känslor för honom är det väl enligt din egen definition?
"medvetna lögner, svek och avsiktligt dubbelspel."

Eller missuppfattar jag dig?

Skumt, jag fick intrycket att frågetecknet är en man.

Anonym (Kvinna)

Äldre 9 May 04:31

#194

Elefantmannen2 skrev 2019-05-08 22:02:59 följande:

Att utveckla något med någon annan "bakom ryggen" på sin partner tror jag många anser är otrohet. Såvida Frågetecknet inte varit helt öppen med sin partner om att hon chattade med en annan man och i rätt skede talade om att hon utvecklat känslor för honom är det väl enligt din egen definition?
"medvetna lögner, svek och avsiktligt dubbelspel."

Eller missuppfattar jag dig?

Fast chatta med en person av motsatt kön måste man väl få göra? Det är ju det vi gör här och på andra forum också! Och visst kan kärlek uppstå så, till och med innan man ens vet vad han heter på riktigt eller har sett ett foto. Om man tycker att han är trevlig och rolig och intelligent, och att man får till ett bra samtal som återkommer kväll efter kväll...

Men jag ser inte riktigt hur man skulle kunna förbjuda det, man måste ju få chatta på forum år 2019? Även med dom av motsatt kön. Om man inte medvetet letar en partner, utan det bara smyger sig på en. När tycker du att man ska vara tvungen att berätta för sin partner? När man börjar se fram emot att chatta med honom på kvällen? När man chattar mycket mer med honom än med någon annan? När man tar reda på hans riktiga namn och skickar en vänförfrågan på Facebook? När man börjar googla efter mer information och foton på honom? När går gränsen då man måste berätta för sin partner?

Själv tycker jag egentligen inte att man behöver berätta någonting sådant, så länge som man inte går ut och träffar honom IRL. Så länge som det bara är på nätet, så hör det till fantasilivet, som man har inne i huvudet... och fantasier måste man ju få ha. Det har nog alla människor.

Anonym (Kvinna)

Äldre 9 May 14:29

#210

Anonym (C) skrev 2019-05-09 05:35:11 följande:

Jag tror framför allt inte att alla ,änniskor vill vara otrogna. Så nej, tror inte det finns yttre omständigheter som gör att alla människor väljer att vara otrogna.

Fast tänk om du levt under världskrigen t.ex., i de länder som var indragna i krigen (England, Tyskland, Frankrike o.s.v.). Mannen var borta flera år, inte ens korrespondensen fungerade särskilt bra så du kanske inte hörde något från honom på månader. Ibland rapporterades mannen som försvunnen fast han satt i fångläger i fiendeland, och kom hem först flera år efter kriget. Din sexlust hade du dock kvar...

Du visste inte hur långt ditt liv skulle bli, för om nätterna kom bombplanen och många i din stad blev dödade. Du visste inte om din man skulle komma hem mer, eller trodde att han var död. Samtidigt fanns det rika möjligheter att träffa andra män, soldater och officerare, som var på permission i din stad. De var ofta tjusiga i sina uniformer, och de var också öppna för lite kul, då de också var borta från sina fruar och fästmör, och inte visste om de skulle leva till nästa permission. Och det gick extremt lätt att få kontakt, eftersom alla var öppna för nya relationer och för att "carpe diem".

Du skulle absolut inte ha varit otrogen under de omständigheterna..? Ni andra som har sagt att ni aldrig skulle kunna vara otrogna, kan väl också fundera på detta scenario!

Anonym (Kvinna)

Äldre 9 May 14:32

#211

Anonym (Frågetecknet) skrev 2019-05-09 05:48:35 följande:

Jag förstod att du uppfattade mig som man. Jag är kvinna jag med :)

För att svara på din fråga så var det han som tog första kontakten på ett helt neutralt ställe men som har med vår gemensamma hobby att göra. Det blev naturligt att skriva till varandra. Jag satt sidan om mitt ex när vi fick kontakt. Han läste allt vi skrev till varandra till en början. Men han brydde inte sig. Var ingen svartsjuk typ och litade på mig.

Jag hade heller inga baktankar utan tyckte det var en trevlig person bara. Men så eskalerade det. Jag kände förtroende för honom och blev förälskad i hans personlighet. Vi chattade i säkert ett halvår innan vi träffades. Han hittade mig på fb och såg hur jag såg ut. Och jag fick se bilder på honlm. Och ärligt så tyckte jag inte att han var så snygg. Han var en nörd ;)

Men jag var kär och är det fortfarande. Det kvittar hur han hade sett ut. Nu tycker jag såklart att min karl är den vackraste och hetaste som finns!

Däremot tror jag oxå att det är vanligt när man ses på nätet att man målar upp en illusion och sen blir besviken. Eller som i mitt fall, det går så långt innan man ses irl att utseendet inte längre spelar roll.

Som kvinna tänkte jag mycket på vad han skulle tycka om min kropp när vi träffades. En bild säger så lite liksom. Speciellt mina! :)

Men när vi närmade oss första dejten så hade vi inte hört varandras röster ens så båda var extremt nervösa om vad den andre skulle tycka. Vi bestämde därför ett kodord som vi skulle säga om det inte klickade så behövde den andre inte oroa sig hela kvällen. Ändå tror jag att han var mest nervös innan men jag blev mer nervös på dejten.

Intressant. Tack!

Anonym (Kvinna)

Äldre 9 May 14:44

#212

Elefantmannen2 skrev 2019-05-09 12:08:03 följande:

Observera att jag varken påstått det eller annat. Folk definierar otrohet och dess grader på olika sätt.
Inte för att det spelar roll, men det skedde nog inte på forum, utan i en privat chatt? OCH även att tillbringa för mycket tid på sociala media anses av en del att vara otrohet. Partnern känner sig försummad.

Ditt sista stycke har jag försökt resonera kring i de här trådarna ett par gånger. Att olika partner kan ha olika definition på vad som räknas som otrohet och att det kan uppstå situationer kring det.

Ja, men försöker man styra sin partners FANTASIER så är man ju paranoid och extremt kontrollerande. Dessutom finns det ingen möjlighet att det skulle gå - hur skulle du kunna veta om din partner hade även andra fantasier, även om hon berättade om vissa för dig? Låter helt sjukt!

...och jag hävdar för övrigt fortfarande att man inte ska använda ord fel. Otrohet är sex, punkt. I den artikel som du länkade till förut (med de fem punkterna), menade ju artikelförfattaren att man kunde vara otrogen med Instagram om partnern kände sig försummad, och då har ju ordet "otrogen" förlorat sin laddning. Däremot kan man såklart säga till sin partner precis det, att "jag känner mig försummad om du sitter så mycket på nätet, spelar så mycket golf, är ute och fiskar så mycket, umgås så mycket med ditt grabbgäng, pratar så mycket hemligheter med din syster som inte jag får veta". Men det är fortfarande inte "otrohet".

Begreppet "känslomässig otrohet" kan jag dock acceptera, även om det inte förekommit sex, om det handlar om en man och en kvinna som har ett nära vänskapsförhållande och utvecklar romantiska känslor för varandra utan att "göra något". Och då inte bryter vänskapsförhållandet, utan i stället fortsätter att träffas och gottar sig i de romantiska känslorna, kanske till och med talar öppet om dem. Anförtror varandra saker som inte partnern därhemma fått veta, sådana saker.

Fast om ovanstående bara sker på nätet, och personerna aldrig träffat varandra IRL, så skulle jag inte kalla det ens för "känslomässig otrohet". Då är det bara en lek, en del av fantasilivet - som alla måste få ha. Höll min man på med sådant, skulle jag bara sucka och vänta tills det gick över... men ändå vara lite extra vaksam, ifall han skulle ha börjat träffa kvinnan IRL trots allt.

Anonym (Kvinna)

Äldre 9 May 14:59

#214

Anonym (gäsp) skrev 2019-05-09 14:50:00 följande:

Att öht dra in vinklade extremsituationer som världskrig i bilden gör ju hela frågeställningen urvattnad. Då kan man ju lika gärna dra till med "om någon sätter en pistol mot ditt huvud och frågar om du vill vara otrogen eller dö, skulle du inte vara otrogen då". Ja det är väl klart att de flesta hellre väljer att vara otrogen för att slippa dö men sen är det ju väldigt sällan en otrogen person ställs inför en sån situation eller hur?

Fast personen skrev "oavsett omständigheter". Och NEJ man kan inte jämföra dödshot, våldtäkt o.s.v. med frivilligt sex, och mitt exempel handlade om frivilligt sex. Det gör man enbart i muslimska länder, där kan en kvinna straffas för att hon tvingats till sex.

"Extremsituation" vet jag inte om man kalla situationen för civilbefolkningen (förutom vissa grupper som judarna i Tyskland och tyskkontrollerade länder) under världskrigen heller. Det varade i flera år för många miljoner människor, och de lärde sig att leva med ransoneringar och bombningar. Och ALLA var ju inte otrogna.

Anonym (Kvinna)

Äldre 9 May 17:16

#218

Anonym (Frågetecknet) skrev 2019-05-09 15:10:23 följande:

[quote=79615233][quote-nick]Anonym (Kvinna) skrev 2019-05-09 14:44:51 följande:[/quote-nick]Ja, men försöker man styra sin partners FANTASIER så är man ju paranoid och extremt kontrollerande. Dessutom finns det ingen möjlighet att det skulle gå - hur skulle du kunna veta om din partner hade även andra fantasier, även om hon berättade om vissa för dig? Låter helt sjukt!

Begreppet "känslomässig otrohet" kan jag dock acceptera, även om det inte förekommit sex, om det handlar om en man och en kvinna som har ett nära vänskapsförhållande och utvecklar romantiska känslor för varandra utan att "göra något". Och då inte bryter vänskapsförhållandet, utan i stället fortsätter att träffas och gottar sig i de romantiska känslorna, kanske till och med talar öppet om dem. Anförtror varandra saker som inte partnern därhemma fått veta, sådana saker.

Fast om ovanstående bara sker på nätet, och personerna aldrig träffat varandra IRL, så skulle jag inte kalla det ens för "känslomässig otrohet". Då är det bara en lek, en del av fantasilivet - som alla måste få ha. Höll min man på med sådant, skulle jag bara sucka och vänta tills det gick över... men ändå vara lite extra vaksam, ifall han skulle ha börjat träffa kvinnan IRL trots allt.[/ Menar du hypotetiskt? Hade du ärligt talat varit helt ok med att han chattar med andra kvinnor om han velat det?

Alltså, just det har jag inte "kommit på" min man med. Men jag har ju märkt att han tittar efter unga kvinnor, att han alltid går till en viss kassa när vi handlar t.ex. för att det sitter en söt tjej där. Och så säger han sliskiga saker till henne med en viss röst, ler o.s.v.. Jag småler bara i mjugg åt det för jag VET att det inte kommer att bli något. Han är gubbsjuk, punkt. Han gör sig bara löjlig. Så jag skulle nog stå ut om han hade ett svärmeri på nätet också - det är mänskligt och det går över. Huvudsaken är att man "äter" hemma. Jag hamnar ju också i små svärmerier, det gör väl alla?

Anonym (gäsp) skrev 2019-05-09 16:16:46 följande:

Precis som det inte går att jämföra krigssituationer med vanlig svensson liv?

Ja det varade i många år, men en värld där alla normala spelregler sätts ur spel och det mesta handlar om ren överlevnad går ju inte att jämföra med vardagen i Sverige 2019, och att din partner drar iväg ut i krig och du vet inte om han lever eller inte går inte att jämföra med att din partner drar iväg på konferens eller resa till mallis en vecka, eller hur?

Fast jag upprepar att jag svarade en person som skrev "oavsett omständigheter", så tvärsäker var hon på att hon aldrig skulle kunna vara otrogen.

Det hände för övrigt ännu värre saker under WWII: alla dessa kvinnor som till och med var otrogna med OCKUPATIONSMAKTENS soldater och officerare t.ex.. I Norge föddes 9000 barn med tysk far under dom åren, och då ledde inte alla sexuella förhållanden till ett levande fött barn på den tiden heller, så man får räkna med att det var minst dubbelt så många norska kvinnor som ägnade sig åt detta. Många av dem hade män eller fästmän, och allihopa svek de sitt land och sitt folk å det grövsta. Och alla dom kvinnorna kan inte heller ha varit medfödda slampor - så upplever jag inte majoriteten av norska kvinnor idag i alla fall.

Jag tror att man ska vara försiktig med orden "jag skulle aldrig göra så oavsett omständigheter".

Anonym (Kvinna)

Äldre 11 May 04:28

#228

Elefantmannen2 skrev 2019-05-10 01:24:13 följande:

Vissa tycker att partnern tittar på porr är otrohet. Det gör inte jag, men jag kan fortfarande inte förminska känslan eller argumentera mot den?

Det är väl klart att det inte är "otrohet" att kolla på porr? Jag tror vi talar förbi varandra. Jag förnekar inte, att en kvinna kan bli ledsen och osäker på sin mans kärlek, om hon får veta att mannen runkar till filmer med unga kvinnor med perfekta kroppar - när hennes egen kropp förfulats av barnafödande och åldrande. Likaså kan en man känna sig försummad, om hans fru sitter uppe på nätterna och chattar med en man i Australien. Men varför skulle man kalla det för "otrohet"? Man kan ju bli kränkt, sårad, ledsen, känna sig försummad o.s.v. ändå, menar jag.

Som jag har skrivit tidigare, i de länder där otrohet är olagligt, eller påverkar mannens underhållsskyldighet till exfrun (om det blir skilsmässa p.g.a. att frun är otrogen, så blir inte mannen underhållsskyldig - helt rätt för övrigt), så betyder "otrohet" definitivt sex och inget annat. Det vore ju väldigt rättsosäkert annars, om parterna skulle få bestämma själva vad som är "otrohet" för dom. När det gäller straff, i värsta fall dödsstraff i vissa muslimska länder, eller åratal med underhåll - eller inget underhåll.

Tror du att alla kan vara otrogna?

INNEHÅLL