• Sgtwolf

    Tror du att alla kan vara otrogna?

    Kliver rätt person in vid "rätt" tillfälle så kan alla vara otrogen. Det är "bara nått som händer".

    Sen varierar det nog väldigt mycket på både vem rätt person är och vad som är rätt tillfälle.

    För vissa räcker det med någon som vill ligga ger sig till känna och rätt tillfälle är att man är lite småsugen.

    För andra krävs det någon som säger och gör rätt saker när man genomgår en kris eller känner sig försakad eller oattraktiv.

    Typ som någon erbjuder ett glas vatten efter 3 dygn av törst i en öken. Då kan det vara att det glaset är så lockande att man inte vill vänta någon/några dagar till på att få dricka ur sitt eget glas.

  • Sgtwolf
    Pilsner skrev 2019-05-03 14:56:41 följande:

    Du ska inte tro att alla kan vara det, vid "rätt" tillfälle. Tvärtom, väldigt många har inga problem med att vara trogna - oberoende av omständigheterna.

    Ditt tankesätt låter mer som en bortförklaring för de som tar trohet på mindre allvar, "vadå, alla kan vara det..."


    Nä visst finns det de som aldrig är otrogna. Men frågan är då om just dom har högre moral eller att dom helt enkelt inte är intressanta nog att bli föremål för frestelser. Blir man konstant utsatt för frestelsen så är det en stor chans att rätt person dyker upp vid rätt tillfälle. Sen söker en del ett tillfälle att vara otrogen. För dom kommer att för eller senare hitta rätt person.

    Men är ingen intresserad av en viss person så är risken ännu mindre att rätt dyker upp vid rätt tillfälle.

    Nu blir det anekdotisk bevisföring. Men jag tror inte jag känner någon som antingen blivit utsatt för otrohet eller varit otrogen, med eller utan partnerns vetskap.

    Det i sig behöver inte betyda att alla relationer har en otrohetsaffär.

    Men vi kan väl säga att en av två kommer någon gång under sitt liv, att vara otrogen.
  • Sgtwolf
    John22 skrev 2019-05-03 16:02:11 följande:

    De har högre moral och en gnutta självkontroll. Talar av egen erfarenhet.


    Någon som ägnar sig åt en ätstörning eller annat självskadebeteende har också självkontroll. Men frågan är om det per automatik innebär att dom är bättre än alla andra.....

    Om min partner hämtar kraft hos en annan där jag kan åtnjuta en lyckligare kvinna som har mer ork och har nya variationer med sig in i sängkammaren. Är jag då en förlorare? Jag vinner på alla plan i livskvalitet men förlorar "kontroll" över en annan människas liv.

    Varför anser vissa att man äger rätten till hur andra lever sitt liv? Där man plötsligt är förlorare om partnern gör något den blir glad och utvecklas av? Varför är det så fullt att ge andra, särskilt den man älskar. Utrymme att utvecklas, ha roligt känna uppskattning?

    De som lider av otrohet lider mest för att man förlorat kontrollen över någon som man själv vill äga 8ch styra över. Dvs man har ett uttalat kontrollbehov där man i sin otrygghet känner sig som förlorare trots allt positivt som tillförs.

    Men visst, man kan inte rå för att man är svartsjuk. Lika lite som man har tex ångest. Det är nått som bara finns. Men går att arbeta bort.

    Med det tillägget att vissa otrogna är notoriskt otrogna med nya hela tiden för att söka egen bekräftelse. Den kattegorin lämnar jag därhän i den här diskursen. För det är något helt annat.
  • Sgtwolf
    Anonym (gäsp) skrev 2019-05-03 18:07:09 följande:

    Varför kan vissa inte skilja på ägarskap och överenskommelser?

    Om BÅDA kommit överens om att man får "hämtra kraft" och knulltips från andra så är det helt ok. MEN om båda kommit överens om att man INTE får göra så och den ene tar sig friheten att fullkomligen skita i det man kommit överens om och göra lite som hen vill ändå, fast i smyg så är det inte ok på något sätt och nej det har inte ett skit med ägarskap att göra, att andra inte äger dig ger dig liksom inte automatiskt rätt att svika, ljuga och manipulera.

    Om man nu vill knulla "hämta kraft" eller knulltips från andra kan det ju vara bra om man säger det till sin partner redan från första början  så personen får chans att själv avgöra om hen vill gå med på ett sånt förhållande. För man kan väl förfan inte bryta mot överenskommelser och sen kola och skylla det på att "du äger inte mig" eller hur?

    De som lider av otrohet lider mest av att de blivit SVIKNA av någon de trodde att de kunde lita på. Och nej det har inte ett skit med kontroll att göra för återigen, att inte vara ägd ger inte dig automatiskt rätt att svika, ljuga och förnedra andra. Då har man nog totalt missuppfattat vad frihet är.


    Du missar poängen.... Även om man är "överens" så händer saker i livet. Är man "överens" om att ha kontroll över varandras liv så visst kan man känna sig sviken när den andra parten ser till sitt välmående. Älskar du din andra hälft så står du bakom och uppmuntrar allt som hen att växa och må bra. Vill du kontrollera och styra över den andres val och binda den till åtaganden som får hen att krympa och må dåligt. Då vidhåller man att få ha kontroll över partnerns val.

    Sen blir det en annan sak om partnern är notoriskt otrogen med vem som helst och behandlar livskamraten som en passupp/tjänstehjon.....

    Men det är en annan diskurs.
Svar på tråden Tror du att alla kan vara otrogna?