• Anonym (Moi)

    Hur rak får man vara mot sina styvbarn?

    Ess skrev 2019-04-30 17:20:00 följande:

    Jag dyker på mannen så fort han gnäller om saker som han tycker våra barn ska klara av, men som hans betydligt äldre inte klarade av.

    Hans egna ungar fick han själv ta hand om


    Så det är grejer som du tyckte att det var ok att hans barn inte klarade som era nu inte gör? Vad sa han i så fall på den tiden när det var hans barn som inte klarade sakerna?
  • Anonym (Moi)
    Ess skrev 2019-04-30 22:11:56 följande:

    Jag struntade i hans barn och vad de kunde och inte, men man blev ändå irriterad när de inte kunde ta bussen eller ens fixa en macka åt sig. men försökte att bara skaka det av mig eftersom det inte var mina ungar och min sak att skämmas över.

    Våra yngre tar bussen och kan fixa nåt att äta själva. Men han är snabb att gnälla på dem när de inte plockar undan efter sig direkt, och tycker de ska hjälpa till mer än de gör. Då påminner jag honom om de stora gapande fågelholkarna som bara satt där......


    Aha, det klassiska gnället från styvmorsan alltså. Istället för att glädja dig över att han uppenbarligen lärt av sina misstag och börjar förvänta sig något av era ungar så klagas det.

    Du borde väl vara glad att han försöker få era gemensamma gapande fågelholkar att skärpa sig så att de inte blir så hemska som du tycker att hans från tidigare förhållande är istället för att dalta med dem på samma sätt som han gjorde med de äldre.

    Kanske överkompenserade han för att han visste att han utsatte sina ungar för dig, men vad har du för ursäkt att släta över dina fågelholkars beteende?

    När det handlar om dina barn får de alltså gapa på och ändå anses gulliga trots att det är din (och hans) sak att skämmas över dem...
  • Anonym (Moi)
    Ess skrev 2019-04-30 23:17:04 följande:

    Våra barn sitter inte och gapar, utan de klarar sig utmärkt själva utefter sin ålder.

    Men precis som många andra deltidsföräldrar så ställs större krav på de barn som bor på heltid, när de andra gled fram i en gräddfil.

    Man måste va lite realistisk också, man kan inte förvänta sig samma saker av en nioåring som av en sjuttonåring. Men jag är inte så säker på att du förstår det, det verkar rätt klent med den varan...?.

    Jag utsattes inte för de bortskämda fågelholkarna förrän de var i övre tonåren, så i så fall raserades tidigare uppfostran rätt snabbt om de kompenserades för att jag inte tyckte om dem. Rätt osannolikt att de skulle backa till en 5 åringsnivå bara för det.

    Självklart tycker jag mina egna barn är gulliga. Egna barn andras ungar, du vet...


    Du var inte utsatt för de äldre barnen förrän de var i övre tonåren, hur vet du då vad han krävde av dem som nioåringar? Hur vet du vad han kommer att ha fördrag med när era gemensamma är sjutton om de nu inte är så gamla ännu?

    Om han nu sätter så höga krav på era gemensamma så måste det ju finnas en anledning. Kanske har han alltså lärt av sina misstag, hört hur du klagat på de äldre barnens beteende och nu försöker han göra om och göra rätt så att inte de här fågelholkarna skall bli lika dåliga som han fått höra av dig att de äldre är (han höjer sig alltså till dina krav fast du sänker dig eftersom du har mer fördrag med dina egna fågelholkar) eller så valde han medvetet att ha lägre krav på de tidigare barnen, för att han tyckte att de behövde kompenseras för att han utsatte dem för din hätska attityd eller för att han helt enkelt hade svårare att tjata när han gick miste om stora delar av deras uppväxt.

    Ett tredje alternativ är ju att han av någon anledning älskar de äldre barnen högre än era gemensamma och därför inte har samma tålamod med dina barns beteende, precis som du när det gäller hans tidigare barn.
  • Anonym (Moi)
    Ess skrev 2019-05-01 09:52:06 följande:

    Han har aldrig krävt något av dem för det har han berättat att han inte vågat, för att han var rädd att de inte skulle vilja komma då.

    Det är bra att han lärt sig en läxa av fågelholkarna, men man måste ändå ställa åldersadekvata krav på barnen. 

    Skjutsade man högstadieungdomar till skolan för att det var jobbigt att masa sig ut på vägen, så ska man fan inte kräva att vår minsta i lågstadiet ska cykla ensam genom skogen i mörkret. 

    Hans äldsta vågade inte ens gå utanför dörren utan sällskap när det var mörkt, och då pratar vi om en 18 åring.

    Anledningen till att jag kräver att han ska skjutsa till skolan är att jag jobbar udda tider. Lika bra att skriva det för annars hade du gnällt om varför jag inte skjutsar själv....


    Och han är uppenbarligen inte ense med dig om vad era barn bör klara, så varför skall då bara dina regler gälla?

    Uppenbarligen är ni överens om att han borde ha ställt högre krav på de äldre barnen, men när han nu vill ställa krav på era gemensamma så är det alltså du som går in och daltar och klemar bort dem?

    Vill du att han skall behandla era barn som hans äldre (dvs vill du att de skall vara gapande fågelholkar) så får du väl lämna honom så att han kan klema med dem på samma sätt som med de äldre. Annars får du ju inse att förutsättningarna för att han skall våga uppfostra barnen ser annorlunda ut nu och du får respektera att han har en annan åsikt om om vad era gemensamma barn skall klara av.

    Vill du att era gemensamma barn skall bli skjutsade överallt så får du väl byta jobb så att du kan pyssla med de fågelholkarna.
  • Anonym (Moi)
    Anonym (Erica) skrev 2019-05-01 10:05:22 följande:

    Det kanske är vanligt men det måste ta slut någon gång. Vi får inte gå utanför dörren utan henne, när hon var yngre så kunde jag tycka svartsjukan var normal och skulle att den lägga sig när hon blir äldre men den lägger sig aldrig. Hon är snart vuxen och vi får fortfarande inte gå utanför dörren jag och min man utan att hon är med.

    Innan när vi hade varannan vecka så kunde jag iallafall andas ut däremellan men nu har hon valt att bo hos oss på heltid och det innebär att jag och våra små barn får sköta oss själva medans min man och hon sitter ihop.

    Den här weekend resan bokade han för att jag har blivit sjukskriven för depression och utmattningssymptom. Jag har sagt till honom att jag inte längre står ut med att både ha en hektisk arbetsplats och leva i en krigszon hemma, att jag vill lämna om det inte blir bättre. Resan blir första gången som vi gör nåt själva och där vi får prata o reda ut våra problem.

    Att hon nu har börjat bråka om vår resa är kanske nåt som jag annars skulle kunna bortse ifrån men den blev bara toppen på isberget för mig eftersom hon och min man bidrar med så mycket negativa energier hemma. Jag känner att jag är frustrerad på henne också och har stor lust till att ta konfrontationen en gång för alla. Det får bära eller brista helt enkelt.

    Var kanske lite otydlig i trådstarten. Det handlar inte bara om lite gnäll från en tonåring som vill med på resa utan det är mer infekterat än så.


    Rikta din ilska dit den hör hemma, det är din man som är det stora problemet. Hon beter sig som hon gör för att han tillåter det.
  • Anonym (Moi)
    Ess skrev 2019-05-01 10:12:54 följande:

    Riktigt korkat inlägg.

    MAN SKA STÄLLA ÅLDERSADEKVATA KRAV PÅ BARNEN!!


    Och ni är uppenbarligen inte ense om vad som är åldersadekvata krav. Din man har en annan syn på det än vad du har, inget vi i tråden kan göra något åt oavsett om du skriker här eller inte.

    Dina barns pappa tycker att den lilla fågelholken skall klara att cykla, du tycker det inte. Vill du att barnet skall bli skjutsat får du väl se till att ändra dina förutsättningar så att du kan göra det, han tycker ju inte att det är värt att lägga sin tid på det.
  • Anonym (Moi)
    Anonym (Erica) skrev 2019-05-01 10:13:02 följande:

    Jag vet att han är problemet och det är han jag bråkar om det med. Han tar diskussionen till en viss del med henne men givetvis går han inte till kärnan.

    Känner bara att jag skulle vilja ta diskussioner med henne också. Är inte lätt att gå hemma och aldrig ha rätt att säga åt en annan människa som beter sig illa.


    Då är det väl dags att han går till kärnan då. Fortfarande är det han som behöver stå upp för era beslut, så länge han inte gör det riskerar du bara att få en större konflikt och må ännu sämre om du säger något.
  • Anonym (Moi)
    Ess skrev 2019-05-01 10:39:25 följande:

    Varför inte be 13 åringen att sätta sig i bilen och köra iväg och köpa mjölk....

    Det är precis lika korkat som det du skriver!


    Vill du att din trettonåring skall köpa mjölk så kan hen väl cykla (om hen inte också är en fågelholk)...

    Din åsikt blir inte mer rätt bara för att du drar till med alltmer absurda argument, det får dig bara att framstå som mer och mer patetisk. Om det är såhär du argumenterar för din sak gentemot din man förstår jag om han inte tar dig på allvar.

    Återigen, det är du och din man som är oense om vad era fågelholkar skall klara och så länge du inte kan argumentera bättre än du gör här förstår jag om du inte vinner över honom till din sida.

    Du kan sitta och vara bitter hur mycket som helst här på FL, men uppenbarligen anser din man inte att det är för mycket att begära av er yngsta att hen sätter sig på cykeln istället för att förvänta sig skjuts. Alltså är det upp till dig att se till att ändra dina förutsättningar så du kan köra ungen om du anser det vara viktigt, barnets far ser ju uppenbarligen inget behov för det.
  • Anonym (Moi)
    Anonym (Erica) skrev 2019-05-01 10:45:44 följande:

    Det är kärnan som han vägrar se och ta åt sig utav. Hans egna mamma sa en rätt klockren kommentar som var mitt i prick. Hon sa till honom att han lever som den där gubben i programmet Sister wives som går på TLC. Jag och hans dotter kunde lika gärna vara jag och hans andra fru.

    Han ville kräkas när hon sa det där och det är många fler som dragit liknande paralleller men där sätter han på hörselkåpor o skygglappar.

    Jag kan må sämre av att säga nåt men känner samtidigt att jag inte har nåt att förlora heller. Vi är redan vid ruinens brant så varför inte lägga alla kort på bordet?


    Nej, då är det väl bara att köra och se vartåt det bär.

    Är din man inte intresserad av att få er relation att fungera kan jag ju dock tycka att det räcker att säga det till honom när du packar dina grejer och flyttar, hans dotter lär ändå inte fatta och mannen kommer inte att hjälpa henne förstå heller utan det blir bara du som blir skurken i det här.
  • Anonym (Moi)
    Ess skrev 2019-05-01 11:04:32 följande:

    Jag drog till med en idiotgrej för att DU inte verkar ha koll på vad åldersadekvata krav är. 

    Han har skjutsat henne till skolan hela den mörka säsongen. Han insåg själv också det orimliga i att hon skulle cykla ensam genom skogen.


    Allvarligt talat, jag bryr mig inte det minsta om vad du anser är åldersadekvat för er lilla fågelholk. Andras ungar, som du så fint formulerade det...

    Ja, antingen insåg han eller så orkade han inte med ditt gnäll och tjat. Han verkar ju vara en person som hela tiden väljer utifrån vad som kräver minst av honom själv, så det var kanske bekvämare trots allt, även om han gärna sett att den lilla fågelholken tog sig genom skogen själv.

    Men, du har ju levt så många år med honom att det måste vara uppenbart att barnens behov är underordnade hans, det är väl bara det att nu drabbar det dina kelgrisar och då plötsligt gör det dig ont.
  • Anonym (Moi)
    Ess skrev 2019-05-01 20:36:07 följande:

    Ehhh, nej. Han sätter familjen först. Men du har ju sån insyn att du säkert vet bäst hur det ligger till med allt....

    Hade du gjort hålet i din fågelholk större så kanske din hjärna fått lite syre och börjat fungera som den ska.


    Hahaha, så argumenterar en femåring, eller någon som insett att hen inte har något vettigt att säga.

    Om det funnits vinnare och förlorare i den här diskussionen skulle din jumboplats vara säkrad nu. Grattis!
Svar på tråden Hur rak får man vara mot sina styvbarn?