Skickat ungarna i säng 20:10 en lördag
Varannan helg är barnen hos mig samt alla veckor.
Fredagar brukar jag ha fredagsmys med barnen. Lördagarna brukar dom få pyssla lite med vad dom vill efter att lillan lagt sig. Läsa tidning, spela mobil, titta på film t ex.
Idag har jag ägnat dagen åt att i stort sätt göra saker med dom. Vi hade en lugn förmiddag, åt frukost ihop, dom lekte klädde sig medans jag städade undan efter fredagskvällen.
Sen åkte vi iväg mot köpcentrat för att köpa pokemonkorten pojken längtar efter och slajm ingredienserna flickan gjort en lista för.
Dessa saker samt kafébesök och snabb mindre matinhandling avklarad åkte vi hem.
Spelade Pokémon med pojken, mannen gjorde middag. Åt sedan, vi vuxna turades om Att spela korten med pojken och ägnade ca 1 - 1/2 timma helt åt slajm tillverkning.
Kl 1930 ber jag barnen plocka iordning i rummet. 30 minuter senare är det skrik o gap påväg mot bråk inne I barnens rum.
Går in och avbryter och berättar att eftersom dom inte gjort det jag bad om så blir det sängen.
Känner mig så taskig, gör ni också det när det blir konsekvens?
Det är inget nytt det här, försöker vara konsekvent men får alltid dkuldkönslor. Vill att vi alla i familjen känner att vi fått göra något vi längtar efter under veckorna. Förväntar mig och har förklarat för barnen om o om att för att få det man vill måste man göra sänt som är mindre kul först.
Det får bara inte hem.
Förbereder dom på vad som hända skall, påminner när det börjar flyta ut men ganska ofta blir det till slut tråkigheter.
Hur hanterar ni sådana hör situationer? Får ni skuldkänslor?