Canadasvensk skrev 2019-03-27 20:20:36 följande:
Herregud vad många livrädda mammor det fanns i denna tråden. Precis som att bonus mamman stjäl orders mening! Trams alltihop!
Hur vore det om vi la ner lite vad bio-mamman tycker och fokuserar på BARNET först och skiter lite i mammans känslor?
Ja jag har eget barn och bonus barn. Mitt barn kallar min fru för hennes första namn. Ibland blir det fel och ordet "mamma" kommer ut men inte fan går vi i taket för det.
Mitt bonus barn kallar mig för Papppa och hör och häpna, hennes bio-pappa bryr sig inte! Han är helt enklet trygg i sin roll som bio-pappa.
Och skulle mitt barn kalla sin bonus pappa för pappa skulle jag skita i det.
När jag är hemma med mina barn (oj förlåt, mitt bonus barn, mitt eget barn och vårat gemensamma barn) så agerar jag pappa åt alla barnen. Och om jag har en "pappa-roll" hemma mot barnen så är det väl inte konstigt att dom kallar mig för pappa - om BARNET vill det.
(Dock ska man ju naturligtvis inte tvinga ett barn att kalla sin bonus förälder för vare sig mamma eller pappa.)
Snacka om ett icke-problem...
Canadasvensk skrev 2019-03-27 21:43:53 följande:
Undrar om ni panik-mammor hade sagt samma sak till ett homosexuellt par som skaffar barn!?
Alltså en förälder är den biologiska ELLER så har paret adopterat så det inte finns en bio-förälder???
Vad tycker ni barnet ska kalla dom då? För inte kan väl barnet gå till skolan och säga att den har 2 mammor eller pappor??
Sug på den så får vi se hur politiskt korrekta ni vågar vara...
Okej... så för att man som mamma känner att man vill ha en unik plats i sina barns hjärta och inte känna sig utbytbar mot nån som dyker upp som en glad tant i barnens liv varannan helg så är man livrädd och har panik? Är det inte en högst mänsklig känsla att vilja vara speciell för de personer som är de mest speciella för en själv? Visst, det ligger inte bara i ordet, och man behöver inte riva upp himmel och jord om barnet skulle kalla bonusmamman för mamma. Men jag tycker det är jättekonstigt att inte ens reagera och kan inte låta bli att fundera på hur anknytningen varit mellan barn och mamma...