Måste hans ex vara med på precis ALLA högtider???

Ähh, för det hade ni själva inte tänkt på... Idioter som tror att de måste vara sina barns största beskyddare. Jag tror det var något sådant som låg bakom att jag inte fick de dagar jag blivit lovade heller. Det var sagt att deras barn skulle vara hos henne de första två veckorna, hälsa på hos oss, men sova och bo hos mamma. Jag bad så snällt långt i förväg, alla var överens, men allt ändrades på en kvart genom ett surt sms. Själv kunde hon boka en tvåveckors resa utan att komma överens med oss men jag kunde inte ens få två veckor att landa som mamma trots att jag bett om det och fått okej av båda två. Makt, makt, makt.

Din mans ex verkar ju helt gränslös. Vilken stil. Det är ju så solklart att man inte kan ha med en sån festförstörare. 

Jag kan på ett sätt förstå att deras barn skulle kunna vara lite korkade och inte förstå det där med att de som gifter sig vill planera själva, de är själviska som barn är och försöker vara med och planera bara för att de tror att de kan. Min sambos barn planerade allt möjligt när jag väntade barn. Sjukt jobbigt. Jag väntade ju liksom inte barn med hans barn. Men det var ett barn i äldre skolåldern, inte en äldre tonåring. Det bästa för att man själv ska må bra är att säga ifrån, det är jag helt övertygad om. Jag var för mesig och rädd för att framstå som den elaka styvmodern men det ångrar jag idag. Jag sa till ibland men inte så mycket som jag borde.

Jag vet inte om jag skulle kalla min man mesig. Han har blivit bättre på att säga ifrån. Men han beklagar sig ofta över att han befinner sig mitt emellan alla. Jag tycker att han ska beklaga sig över att hans ex är så jävla dum i huvudet i stället. Jag har fått vika mig för henne under de viktigaste tillfällena i mitt liv och hon fortsätter ändå att planera in sina saker som hon "måste" göra och som vi måste ställa upp på henne för. Vi går på knäna och försöker överleva men hon bara måste självförverkliga sig själv.

Chilla, jag försökte bara ge dig lite hanteringsriktning. Om ni inte gifter er i kyrkan så är det väl bara att säga nej då.

Nej jag skulle inte dyka upp oinbjuden till något bröllop, men jag förstår inte hur det ens är relevant i saken??

Baserat på ditt första inlägg och ditt obalanserade svar kan jag bara ge dig rådet att ta detta till familjeterapi, ta med både make och alla barnen och ös ur dig frustrationen där.

Ja, var är det där för maktgrej? Jag kan berätta att mitt agg till deras barn har växt med hennes nycker. Det hade hon nog inte räknat med. Hon trodde väl att bara för att det är ett barn så måste man skilja på hennes handlingar och på barnet, att barnet är oskyldigt och aldrig kan råka illa ut vad hon än gör. Känslomässig gisslan kallas det. Det börjar med att de placerar sina stora barn hos en nybliven mamma och tror att det aldrig kommer att påverka deras egna barn. Den nyblivna mamman och hennes barn skiter hon i hur det blir för dom. Som en gökhona. Har du sett hur det ser ut när en gökhona lagt ägg i en annan fågels bo? En fågels överlevnadsstrategi kan jag förstå, hur grymt det än är, men en tänkande människa med oändligt mycket fler val, hur tänker man då?

Jag skulle kunna fylla flera sidor med hennes idiotier men av respekt för min familj berättar jag inga detaljer.

Du låter som en egoistisk och osäker människa. Herregud, missunna hans barn från att få fira jul med sina föräldrar.

Han hade ett liv innan dig. De verkar ha en ok relation och det är barnen som är viktiga. Men du ska sitta och hålla hans hand på julen och han ska glo på er unge.. det är viktigare?

Du kommer bli lika efterhängsen när han lämnar dig en dag.

Dra det till sin spets. Kräv att den yngsta får lika mycket pengr och samma saker (som får läggas undan) för att visa hur fel det blir.

...va?

Hur motiverar han det? På riktigt, när han inte går i försvar?

Varför vill hans ex komma på ert bröllop? Vill hon ställa till en scen?

Tror du är något på spåret. Tror du skulle bry dig mindre om exfrun om allt stod rätt till hemma hos er.

Testa familjeterapi?

Hur kan barnen ens vilja ha med henne när hon skämmer ut sig så?

Jag hade låtit henne komma och bara njutit av föreställningen, för hon gör ju bort sig totalt. Hade hon i ett tal framställt sig som hans stora, enda kärlek så både är och framstår hon som pinsam och patetisk.

Hennes ungar kanske inte gillar henne direkt och hela deras dag blir lyckad när hon gör bort sig.....

Undrar hur hon tänker när hon säger sådana saker, och hur hon tror att hon framstår i andras ögon?