Inlägg från: Anonym (Pappa) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Pappa)

    Träning efter sorg

    Träning...!?

    Kanske väldigt konstig fråga men jag chansar på att någon reflekterar över ämnet.

    Jag älskar att träna och har alltid gjort. Jag har dessutom verkligen tyckt om att pressa mig riktigt hårt. Ni vet när det smärtar som mest har jag bara bitit ihop och kört på.

    Efter att frun gick bort i en bilolycka för knappa tre år sedan har det inte varit så regelbunden träning. Högst sporadiskt. Men sedan ca 6-8 månader har det flutit på bättre och det har blivit 2-4 pass i veckan så länge jag varit frisk. Men en sak som skiljer markant är det här med att pressa mig till max och utstå smärta. Jag uppskattar inte det alls på samma sätt som tidigare. Jag har funderat över detta och tänker att efter att ha gått igenom så mycket smärta&sorg orkar kroppen helt inte mer av den varan? Någon annan som känner så som gått igenom mycket sorg och/eller smärta?

  • Svar på tråden Träning efter sorg
  • Anonym (Pappa)
    Anonym (P) skrev 2019-03-24 22:59:17 följande:

    Tränar du mindre nu än förr? Kan ju bero på att du inte är lika vältränad och att din kropp inte orkar mer helt enkelt och att istället för att få en kick av att ta ut dig helt kanske du bara blir utmattad av det? Hur ser kosten ut? Vet själv att det kan vara extremt svårt att äta när man går igenom något jobbigt och du kanske inte får i dig tillräckligt med näring?


    Nja, jag tränar i princip lika mycket som innan men ligger klart på en lägre nivå. Har också funderat som du men det är inte själva träningsintensitetet som är problemet, utan mer det mentala att utstå själva smärtan. Maten har nog aldrig skötts bättre än den gör nu, äter superbra .

    Det andra alternativet är att jag nu närmar mig 45 år, och att detta kanske är en anledning till att jag inte lyckas motivera mig till att pressa mig hårt. Men mina vänner i samma ålder gillar fortfarande den smärta som mycket hård ansträngning innebär.
  • Anonym (Pappa)
    Anonym (P) skrev 2019-03-25 11:23:10 följande:

    Hmm okej, tror inte det har med din ålder att göra om du alltid varit aktiv. Kan ju bero på stress, när man går igenom en sorg aktiverar kroppen samma system som stress gör. Det kan göra att immunförsvaret försämras och du får en infektion. Du kanske har någon infektion i kroppen som gör att smärtan blir jobbig? Hur mår du i övrigt rent fysiskt när du inte tränar?


    Immunförsvaret är på topp, ingen infektion. Mitt problem är inte tillfälligt utan det har känts så här en längre period. Träningen flyter på, jag utvecklas och blir både snabbare och starkare. Det enda som skiljer är egentligen det där sista, dvs när man pressar sig till max och njuter av det. Nu väljer jag istället att sänka tempot då jag mentalt inte kan övertala mig själv att det ska kännas så.

    Stress kan iofs vara en faktor. Tufft att vara ensamstående förälder till tre barn. Träningen blir en frizon.
  • Anonym (Pappa)
    Anonym (Tenn) skrev 2019-03-25 12:29:21 följande:

    Kroppen minns sorgen mer än vad hjärnan gör. Genom att komma ner djupare i träningen kommer du åt det du känt i samband med dödsolyckan. Kroppen kan låsa sig, för att inte komma åt vissa inkapslad delar. Du kan använda det i ditt sorgearbete. Testa att pressa dig och vara fullt närvarande emotionellt. Observera vad som händer och låt dig själv reagera precis som det kommer, vad som än kommer.


    Intressanta tankar! Ska testa detta.
  • Anonym (Pappa)
    Mrs Moneybags skrev 2019-03-25 12:31:38 följande:

    Jag tror säkert att sorgen kan påverka träningen. Det är ändå positivt att du har kommit tillbaka till en någorlunda regelbunden träning. Med tiden kommer du säkert orka mer och hitta tillbaka till din styrka. 

    Jag beklagar verkligen det som hände dig. 


    Tack!
Svar på tråden Träning efter sorg