Min mamma kväver mig

Men herregud, sätt ner foten människa! Det är en vuxen kvinna vi talar om, hon behöver höra dig markera dina gränser. Hon kommer inte att dö av det. Du och din mamma lär ju få en mycket bättre relation på sikt om du klarar av att markera gränser mot henne. Försök att se det på det sättet.

Jag känner igen mig för jag har en mycket snäll, ensamstående, gränslös mamma som vill så väl och så mycket. Det är svårt att säga ifrån till henne för då drar hon på sig offer-koftan och blir så ledsen. Dessutom är hon ju som sagt ensamstående och älskar barnbarnen över allt annat. MEN med det sagt så sätter jag tydliga gränser mot henne, för vad JAG tycker är ok och inte. För det gör VÅR relation bättre, och i förlängningen gör det hennes relation med våra barn bättre. Det kommer att kännas ovant och svårt för dig att markera gränser i början, och din mamma kommer garanterat att bli upprörd, men efter ett tag blir det en vana. Och du kommer att tycka så mycket mer om din mamma.

Du behöver nog vara så hård som det krävs för att hon ska respektera gränsen. Med vissa människor krävs glasklar tydlighet. ?Jag ska vara själv med mitt barn tre dagar efter att vi kommit hem från BB. Respektera det. Sedan är du välkommen den fjärde dagen kl.14.00 på fika. Är det förstått?? Säg inga anledningar eller ursäkter. Upprepa bara ?Är det förstått?? Om hon vill inleda diskussion. Sen kan du ge henne en kram och bekräfta henne på något sätt, säga att du verkligen uppskattar henne som mamma eller som mormor, så att hon förstår att det inte är personligt. Ringer hon på dörren efter BB så öppna inte, bara ignorera henne tills hon går. Och så behöver du vara konsekvent. Gränsa henne varje gång du känner att hennes beteende ger dig magont. Tänk på att det är både för hennes och din egen skull som du markerar - det är för att ni ska få en mer vuxen och sund relation. Nu kanske jag låter onödigt hård och jag förstår att din mamma är snäll och vill väl. Men det verkar tyvärr gå ut över er relation.

Jag håller med om att man ska vara snäll mot sina nära. Speciellt mot sin mamma som har burit en och fött en och gett en livet! Men att tillåta en gränslös relation är ju inte speciellt snällt. Det driver bara en mor och dotter ifrån varandra. Då blir det dolt förakt från dotterns sida, undvikande, skuldkänslor parat med passiv aggressivitet. Det är också att vara elak! Nej, ta diskussionen tycker jag. Det kommer att föra dig och din mamma närmre varandra. Om jag tar min egen mamma som exempel: vi hörs varje dag, ses 1-2 i veckan. Firar alla högtider ihop, i höstas var vi på en resa bara hon och jag. Jag tar vara på tiden med henne innan hon blir för sjuk och gammal. Hade vi haft den här relationen om jag låtit henne fara över mina gränser gång på gång? Nej. Att sätta gränser är att värna om sig själv och andra.

Härskarteknik genom skam och skuld, det är hennes metod. Inte ok!

Vad roligt för dig, grattis!! Bra jobbat.