Kompisträd?

Hej!

Har en dotter på snart 7 som började ny klass med bara 5 tjejer i höstas. Hon fick börja ettan direkt och hoppa över förskoleklassen.

Hon känner sig utanför och på rasten har de ett sk komisträd där man kan ställa sig om man känner sig ensam. Har man tur kanske någon kommer och leker med en. Enligt min dotter kommer ingen och leker med henne vilket får henne att känna sig ännu mer ensam,

Fröken nämnde när jag pratade med henne ommin dotters utanförskap att de skulle se till att barnens faddrar(äldre barn) skulle vara mer med med barnen och se till att ingen känner sig ensam. Min dotters fadder har hand om,två barn. Enligt min dotter är hon bara med den andra då de känt varandra längre. Jag blir förtvivlad å hennes vägnar,

jag har varit med henne,en dag i skolan och då var hon bara med en äldre granntjej. Hon är med henne för att slippa vara helt ensam(trots att granntjejen kan vara lite elak ibland)

I höstas fick hon med sig någon kompis hem vid några tillfällen men det har varit väldigt trögt senare tid. Hon har nästan aldrig fått komma hem till någon annan ända sedan skolstart,

Det har gått så långt nu att det blir en kamp att få henne till skolan varje morgon.. hon säger att hon inte vill gå dit mer,

Tips på vad vi kan göra mer än vad vi gjort?

Kompisträd? Någon mer som har erfarenhet av det och om det varit positivt eller negativt?