Varför har kvinnor en så tvär och avig inställning till tekniska prylar
Jag skulle snarare säga att folk över 50 har en tvär attityd till teknik. Folk därunder klarar sig oftast bra på egen hand.
Jag skulle snarare säga att folk över 50 har en tvär attityd till teknik. Folk därunder klarar sig oftast bra på egen hand.
?????
55+ och känner inte igen bilden. Tja, det är min generation.
Jag undrar lite varför frågan ställs. Är det möjligen så att TS lägger större delen av familjens inkomster på tekniska prylar från Japan och Kina, medan det inte finns pengar till vinteroveraller till barnen..? Sådant har jag sett nämligen. Det finns naturligtvis kvinnor som inte heller har pengar till vinteroveraller till barnen, men då brukar pengarna i stället ha gått till kläder, skor, handväskor och smink till mor...
Nä, men maskinerna är ju en fortsättning på tidiga uppfinningar som flintkniven, stenyxan, spjutet, pilbågen, slungan, hjulet, bättre och bättre hus-, vagn- och skeppsbyggnadsteknik o.s.v.. Och allt detta har alltid varit männens domäner. Det finns ju uppgifter om att vissa apor har börjat tillverka redskap nu - det skulle vara väldigt, väldigt intressant att veta om det är både hanar och honor som gör det! Är det bara, eller nästan bara, hanar - så får vi nog anse det bevisat att teknikintresset sitter på Y-kromosomen...
Det är ju också ytterst sällsynt - om det ens har hänt någon gång? - att en tjej blir helt fixerad av t.ex. bilar, spårvagnar, grävmaskiner eller fartyg. Vilket många killar blir. (Sedan kan en kvinna naturligtvis äga ett fordon, för att hon behöver det rent praktiskt.)
När jag tänker på kvinnliga och manliga civilingenjörer som jag känner, så är det så uppenbart att männen (oftast) är duktigare och har ett annat engagemang. De blir skeppsbyggnadsingenjörer efter att ha börjat rita båtar och bygga dem i garaget sedan de var små pojkar, typ. Medan kvinnorna aldrig har haft det intresset, utan får idén att de ska plugga till ingenjörer för att det är fint, för att de utmanar patriarkatet och könsrollerna, för att de hoppas på en styrelseplats och en hög lön o.s.v.. Kärleken till skepp (flygplan, motorer, borrmaskiner, whatever...) har de inte.
Jaså? Jag har aldrig träffat någon. Min man t.ex. är med i en förening för folk som är intresserade av att bygga fordon på ett okonventionellt sätt, utanför företagen som sysslar med sådant, finansierat med crowdfunding. Alla medlemmarna arbetar idéellt, utan lön, bara för att de inte kan låta bli... Det finns inte en enda kvinna där!OK. Det KAN ju i och för sig vara så, att dessa har fått mycket testosteron i mammas mage, p.g.a. någon tumör hon hade. Det vet man inte. Eller att de försöker bevisa något...
Man kan ju titta på vilka gravgåvor människor fått med sig i stenåldersgravar, och då ser man ju att männen fått med sig vapen, jakt- och fiskeredskap, knivar och pilspetsar, medan kvinnorna fått med sig lerkärl, bennålar, smycken och hornkammar. Och motsvarande då, längre fram i historien.
För att vi gillar känslor. Närhet, kramar, samtal, att mötas själ mot själ.
Nu råkar jag vara civilingenjör och råkar känna många kvinnliga civilingenjörer och det vi har haft gemensamt är att vi alla har brottats mot just dina fördomar. Ja, vi tyckte matematik och fysik var roligt. Man tar inte sig igenom den utbildningen om man inte är genuint intresserad av dessa ämnen.
Det var faktiskt vi tjejer som protesterade mest när vissa laborationer var för tillrättalagda.
Jag vet, anekdotisk bevisföring, men ändå baserat på flera års erfarenhet av att gå på en teknisk högskola, arbeta inom området i ungefär 30 år. Är kvinna och pratat om det med kvinnliga likasinnade i mer än 35 år