Ensam utan socialt liv, skaffa katt trots att jag redan har en som inte bor hos mig?

Varför ska katten "självklart bo i hus så hon kan gå ut"? Idiotisk och förlegad inställning.

Läs på lite, eller om du är för lat för att göra research så tar du hjälp av en beteendevetare, och lär dig hur du omskolar en katt till inomhus-livet. Om katten efter ett halvår av ärlig ansträngning från din sida inte mår bra av att bo hos dig så får du kanske se över situationen igen.

Men börja med att läsa på, t. ex. Jackson Galaxy har skrivit bra böcker och gjort massor av TV om katter och deras behov (my cat from hell). Susanne Hellman Holmström är en svensk som är mycket duktig.

Jag vet inte riktigt vad du är ute efter (eller jo, du vill ha någon sorts "välsignelse" att dumpa din första katt och skaffa en ny bättre modell) men du säger emot dig själv hela tiden.

"Jag skulle ju såklart helst ha henne hos mig" men "å andra sidan så tycker inte katten om min dotter så det skulle inte vara snällt att låta henne bo med oss då".

Har du ens uppfostrat din dotter i hur hon ska förhålla sig till djur? De flesta katter gillar inte ouppfostrade tre-åringar; de är ryckiga, oförutsägbara, högljudda, de nyper och drar, de jagar, osv. Ett barn som blir lärt hur den ska förhålla sig till djur blir ofta djurets bästa vän och utbytet dem emellan är enormt.

              

De allra flesta katter går att skola om till lyckliga innekatter. I de flesta fall där det misslyckas handlar det om okunniga "ägare" som gör fel när de försöker lära om katten, eller lata "ägare" som inte vill göra jobbet utan vill att det ska gå på automatik.

Alla med kunskap om beteendevetenskap eller etologi på kattsidan vet detta.

Nej du är bara intresserad av att kassera din första katt.

Men du har rätt, vi lägger ner detta, jag orkat inte försöka få dig att förstå att du har ett ansvar för din katt även om du inte är intresserad av den längre, eller att din slit-och-släng-inställning till katter förmodligen betyder att även den nya katten kommer kasseras inom 5 år.