Barnen mår inte bra hos pappan

Tyvärr vet jag fler som är så. Känner en vars barn började med fotboll i somras. Pappan tyckte då det var "mammas ide" (det var barnens egen ide men det var en prova på-gång på hennes vecka) och pappan har konstrat oerhört sen dess. Först skulle de bara kunna spela på mammans veckor och hon fick betala matchställen själv. Sen gick han med på att de kan spela om det är match på hans helger, men när han förstod att man som förälder måste tex stå i kiosken och sånt, nej då skulle HON stå i kiosken trots att det var hans helg och trots att han själv var där. Han lät barnen spela några gånger på sina veckor, sen tyckte han väl helt enkelt det blev för jobbigt så han sa till barnen att nu är det slut med fotlboll på mina veckor och "det är mammas fel att det blir så här". 

TS, låt barnen ha det som det är. Vill pappan något mer ligger det ju på honom att aktivt ha kontakt med barnen och visa dem att han verkligen vill vara med dem. Du kan förhålla dig lite passiv. 
Barnbidraget ska du givetvis ansöka om. Han kommer nog bli arg men det är inte hans sak. FK kommer ta reda på var barnet bor och så blir det så. 

Här har vi en tonåring som inte bott alls hos sin mamma på ett år och det lär inte ändras. Han orkade verkligen inte längre. Hon gapade och härjade men man kan knappast tvinga ett så stort barn. 13-åringen (nr 2) vill inte alltid heller dit men det är bara varannan helg så hon gör det men man märker ibland hur humöret sjunker nån timme innan de ska iväg. Yngsta som är ca 10 vill dit men det är nog en tidsfråga även där, då det är många problem med mamman. 

Skulle han fysiskt försöka hindra barnen då är det DU som gör en anmälan till soc om hur han beter sig