Hur ska man tänka kring umgänge med missbrukande förälder samt boendeförälder?

Kort bakgrund:

Förälder 1 separerat från förälder 2 med anledning av att denne är aktiv i missbruk. Förälder 2 träffar ny partner som också är i missbruk. Förälder 1 och 2s barn bor tillsammans med förälder 1. Nya partners barn bor med deras andra förälder och barnen omhändertas sedan enligt LVU med anledning av att denne förälder också är aktiv i missbruk.

Förälder 2 träffar inte sina barn på 2 år, men kommer sedan med i LARO. Läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende. Det gör även den nya partnern. Dvs de får narkotika från sjukvården under kontrollerade former. Förälder 2 börjar ha umgänge med sina barn varannan vecka 3 timmar tillsammans med förälder 1. Förälder 1s nya partner har också umgänge med sina barn, oklart hur mycket/ofta. Men i alla fall mindre än vad förälder 2 har med sina barn.

Förälder 1 pratar med förälder 2s stödperson som träffar förälder 2 dagligen som säger att förälder 2 inte får någon behandling för sitt missbruk eller för sin psykiska hälsa. Behandling är inte möjlig då det inte betraktas som att förälder 2 är aktiv i missbruk. Tankesätt, attityder och värderingar kring narkotikan finns kvar. Psykiska måendet får förälder 2 ingen psykologisk hjälp med. 3 års väntetid för detta. Förälder 1 får även veta att denne inte har rätt att få veta om förälder 1s nya partner återfaller i missbruk.

Hur ska förälder 1 tänka? Förälder 2 vill utöka umgänget. I kontakt med familjerätten säger de att förälder 1 måste göra det som känns rätt, men förälder 1 har ingen aning. Förälder 1 känner sig osäker utifrån flera orsaker.

Dels så träffar inte den nya partnern sina barn så ofta. Barn som är placerade vars umgänge således borde vara planerat tillsammans med socialtjänsten. Varför gör de bedömningen att denne inte är lämplig att träffa barnen oftare? Hur ska förälder 1 då gör bedömning att denne nya partner får träffa hens barn oftare än dennes egna?

Det råder en osäkerhet kring återfall då förälder 1 inte får veta om den nya partnern återfaller, vilket gör att det känns otryggt att barnen ska vistas hos förälder 1.

Det råder en osäkerhet kring förälder 1s faktiska insikt i sin problematik då denne fortfarande förnekar att denne haft ett missbruk. Förälder 1 får ej heller behandling för sitt missbruk och tankesätt.

Det råder osäkerhet kring förälder 1s mående då denne har olika diagnoser samt ett sämre psykiskt mående som gör att det finns osäkerhet kring dennes ork.

Hur ska förälder 1 tänka? Vad ska förälder 1 ge för förslag till förälder 2? Förälder 1 hade gärna haft familjerätten på "sin sida" som kan förklara till förälder 2, men de hänvisar till att denne ska göra det som känns rätt. Förälder 2 strider för sin sak och bråkar och tjafsar om umgänge vilket gör att förälder 2 inte vill ta fel beslut.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2019-01-04 22:04
Kim separerar från Elliot med anledning av att denne är aktiv i missbruk. Elliot träffar ny partner som också är i missbruk, Alex. Kim och Elliots barn bor tillsammans med Elliot. Alex barn bor med deras andra förälder och barnen omhändertas sedan enligt LVU med anledning av att denne förälder också är aktiv i missbruk.

Elliot träffar inte sina barn på 2 år, men kommer sedan med i LARO. Läkemedelsassisterad behandling för opiatberoende. Det gör även den Alex. Dvs de får narkotika från sjukvården under kontrollerade former. Elliot börjar ha umgänge med sina barn varannan vecka 3 timmar tillsammans med Kim för atr skapa en ny relation och trygghet. Alexnya har också umgänge med sina barn, oklart hur mycket/ofta. Men i alla fall mindre än vad Elliot har med sina barn.

Kim pratar med Elliots stödperson som träffar Elliot dagligen som säger att hen inte får någon behandling för sitt missbruk eller för sin psykiska hälsa. Behandling är inte möjlig då det inte betraktas som att Elliot är aktiv i missbruk. Tankesätt, attityder och värderingar kring narkotikan finns kvar. Psykiska måendet får hen heller ingen psykologisk hjälp med. 3 års väntetid för detta. Kim får även veta att denne inte har rätt att få veta om Alex återfaller i missbruk.

Hur ska Kim tänka? Elliot vill utöka umgänget. I kontakt med familjerätten säger de att Kim måste göra det som känns rätt, men Kim har ingen aning. Hen känner sig osäker utifrån flera orsaker.

Dels så träffar inte Alex sina barn så ofta. Barn som är placerade vars umgänge således borde vara planerat tillsammans med socialtjänsten. Varför gör socialtjänsten bedömningen att Alex inte är lämplig att träffa barnen oftare? Hur ska Kim då gör bedömning att Alex får träffa hens barn oftare än sina egna?

Det råder en osäkerhet kring återfall då Kim inte får veta om den nya partnern återfaller, vilket gör att det känns otryggt att barnen ska vistas hos Elliot, som bor tillsammans med Alex.

Det råder en osäkerhet kring Elliots faktiska insikt i sin problematik då denne fortfarande förnekar att denne haft ett missbruk. Hen får ej heller behandling för sitt missbruk och tankesätt.

Det råder osäkerhet kring Elliots mående då denne har olika diagnoser samt ett sämre psykiskt mående som gör att det finns osäkerhet kring dennes ork.

Hur ska Kim tänka? Vad ska Kim ge för förslag till Elliot? Kim hade gärna haft familjerätten på "sin sida" som kan förklara för Elliot men de hänvisar till att denne ska göra det som känns rätt. Elliot strider för sin sak och bråkar och tjafsar om umgänge vilket gör att Kim inte vill ta fel beslut.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2019-01-04 22:08
Tillägg:
Kanske viktigt att man bör veta är att Kim hela tiden utgått ifrån att Elliot ska betraktas som drogfri och att planen är att barnen ska bo varannan vecka. Kim har gjort ett förslag på planering för hur man ska utöka umgänget upp till varannan vecka, men känner nu osäkerhet inför detta då hen fått veta att Elliot inte får någon psykosocial behandling, vilket det först sades att hen skulle få. Osäkerheten kommer också från att Alex inte har sina barn varannan vecka och inte träffar dem alls i samma utsträckning som Elliot träffar sina barn.

Kim har föreslagit ett utökat umgänge som Elliot sagt Nej till. Hen vill ha barnen mer. Elliot förstår inte barnens behov av att skapa ny relation och trygghet utan tror att hen kan återuppta kontakten såsom den var när de sist träffades regelbundet. Elliot förnekar missbruk för barnen och pratar illa om Kim till barnen, vilket gör att barnen ifrågasätter Kim.