Hur mycket kontakt med exet är okej?

Jag tycker att din sambos relation till sitt ex låter sund och hälsosam, medan din relation till ditt ex låter bitter.

Vilken stabil och mogen relation ni verkar ha.

Vi har en stabil relation. Vi vill ha en bra relation till våra ex (jag har det med pappan till mina barn) men inte medverka på släktkalas mm, en kaffe i samband me hämtning/lämning absolut men inte sådana firanden och absolut inte om man exkluderar partnern. Min man har lite svårare relation till sitt ex pga lögner och falsk ryktesspridning men han vill ha en bra relation med henne, men som sagt inte så som ts situation. Vill inte den ena det så är det faktiskt för mycket

Herregud människa!!

Min man har barn sen innan.. jag och mamman är bra vänner, hon är barnvakt åt vårt barn ibland..

Vi firar barnens födelsedagar ihop (ALLA barn) vi firar jul ihop (åtminstone en del av julafton, denna julafton blev det hela) vi försöker ha kalas för allas släkter tillsammans när barnen fyller år (min släkt kommer på bonusarnas kalas men hennes släkt kommer inte på mitt barns kalas) vi firar midsommar ihop och nyår ihop och vi har åkt på semester ihop..

Var glad för barnens skull för f*n!!!

Syftade mer på att skilsmässopapprena skulle ligga väntandes på dig om du gick på ett gemensamt kalas, det är väl omoget om något. Men bra att du trivs i ditt förhållande.

Det var väl lite överdrivet men ja ett gemensamt kalas utan att min man skulle få vara med är såklart något som skulle sätta en stor spricka i vårt förhållande. Speciellt med tanke på att jag hade det svårt att "ta mig ur" exets grepp även om jag valde att flytta isär. Det var min man som fick hjälpa mig med den sista biten.

Det är ju alltid bra om föräldrarna har en bra relation, men det innebär ju inte att de behöver ha kontakt dagligen eller har hans barn några svåra medicinska handikapp som kräver bådas vägledning?

För mig är det mer normalt att barnet firar med föräldern och dess släkt.

Sedan hör det väl till att man informerar varandra om firandeplaner i god tid.

Just födelsedagar firar vi alltid tillsammans. Barnet med båda sina föräldrar + far och morföräldrar och halvsyskon på båda sidor . Hade vi haft fler barn som fyllde år nära varandra hade vi säkert haft ett gemensamt firande.

Utöver det ses vi ibland nån gång per år för fika eller aktivitet med barnet.

I övrigt hörs vi nån gång i veckan på mess eller telefon .

Jag tycker både ditt synsätt och hans är rimliga. Ingen av er har rätt kräva att den andre ska ändra sig.

Ska förtydliga lite eftersom jag uppenbart lät bitter i h avundsjuk. Mitt ex och min relation är trasig och vi har verkligen försökt för barnen skull att få det att fungera men pga massa olika orsaker bland annat extrem psykisk ohälsa från honom så fungerar det inte. Att vi är i vårdnadstvist är endast för barnens skull för att dom mår jätte dåligt hemma ho sin pappa.

Grejen med min sambos ex är att jag känner att hon inte släppt taget och att hon gärna vill vara en del utav oss på ett sätt som jag inte tycker är sunt. Till saken är också att jag tycker hon är falsk och påmålad (av en helrad massa påståenden från barnen har jag fått höra massa skit). Jag tror att jag reagerar såhär just därför. För att hon nässlor sig in, tar över och inte riktigt släpper taget. Hon har vid ett flertal sagt att hon aldrig kommer hitta någon som honom igen och att även hennes föräldrar säger det. Och visst det är fint och han är en helt fantastisk människa så jag förstår henne men det är inte roligt att höra. Hon ringer i tid och otid för att be om råd kring barnen. Hon kan ringa 6 på morgonen för att fråga om deras son ska vara hemma från skolan för att han är krasslig? Hon kan väl avgöra en sån sak själv? Vi går inte upp så tidigt på vardagar eftersom vi båda börjar jobba kl 9. Hon kan ringa 8 på morgonen på helger för att prata om små saker som kunde vänta. Det är inga problem med barnen så i min värld behöver dom inte ha daglig kontakt!

Jag har pratat med min sambo och han förstår och får dåligt samvete och säger förlåt men inget ändras ändå. Problemet är att han är alldeles för snäll och vill vara alla till lags och i en sån här situation fungerar inte det.

Jag tycker det är jätte fint att dom kan ha sån kontakt för barnens skull och hade hon vart annorlunda kanske det hade funkat men inte när det känns såhär.

Du låter fortfarande svatsjuk och bitter, TS.
Att hon skulle vara "falsk och påmålad" låter jättemärkligt att kunna uttala sig om genom tredjehands-uppgifter.
Att ena föräldern vill rådfråga den andre o barnets hälsoläge (och därmed ha samma "standard" i bägge hemmen) är bara bra.
Om din sambo inte villa ha  den relationen han har till henne så hade han förändrat den. Förmodligen så försöker han gå dig till mötes med en massa bullshit för att få dig att tagga ner, lika mycket som han går henne till mötes för din skull men mot sin egen vilja.

Jag tycker faktiskt det låter som lite väl mycket kontakt sambon och exet emellan, jag skulle ha reagerat jag också. De flesta situationer du nämner tycker jag känns "too much". Det är en svår balansgång, det är förstås alltid att föredra att kontakten är bra för barnens skull. Men alla inblandade bör ju behandlas med respekt.

Man kan aldrig bestämma över andra. Man kan ta upp det till diskussion, men är partnern nöjd och inte vill ändra på något så ligger det på mig att bestämma om jag accepterar och stannar kvar eller letar vidare.

Personligen har jag noll kontakt med exen och skulle aldrig välja en man som rände efter sina ex med daglig kontakt, firande osv. 

I sådana här trådar blir ofta inläggen svart-vita, polariserade, men det går ju inte på ett sådant här ämne. Det ÄR helt enkelt väldigt komplext eftersom så många parametrar spelar in och det är inte helt lika för alla familjer. 

Man kan ha bra relation till ex, men det behöver inte betyda (som vissa inlägg verkar tycka) att man då ska dela allt, precis som förr, att man ska ringa varann varje dag, även fast man inte har något att säga kring barnen utan man bara snackar lite väder och vind (verkar snarare då att man inte helt vill släppa taget) - och då blir personer som TS idiotförklarade för att hon inte tycker så. 
Man behöver heller inte ha 0% kontakt, det går nästan inte när man har gemensamma barn. 

Ni som skriver att det är såååå naturligt att fira jul, födelsedagar osv ihop som i "pappan är far till alla barnen", ni är nog inte så många egentligen. Tittar man på den filmen visar det sig rätt snart att alla heller inte ville detta. 

För de som vill ha det så- fine, kör på det, men för flertalet där det fungerar bättre med lite lagom kontakt - gör så. Det viktiga är att man prioriterar den nya relationen, kommunicerar med sin nya kärlek hur man ska ha det. 
Att bara bli presenterad för fakta att ens parter bestämt med sitt ex om tex julen utan att ha pratat med sin nuvarande är för mig helt obegripligt. 

Nytt liv, ny familj?? Vad dillar du om TS??

Jättebra att barnen får sina släkter samlade när de fyller år. <3

Jag tycker att du ska prata med din sambo och stötta honom istället. Prats om ifall han vill ha det såhär. Kanske vill han inte det? Då kan ni prata om hur han ska göra för att sätta gränser. Istället som nu när hon gör något och han får skit för det från dig.