Hur mycket kontakt med exet är okej?
Jag och min sambo har vart tillsammans i ca 1 1/2 år. Jag har två barn sen tidigare. Han har två sen tidigare. Jag har vart separerad i 3 år och han 5år. Barnen är mellan 6 och 9år.
Min och barnens pappas skilsmässa var allt annat än enkel och vi ligger idag i vårdnadstvist. Kanske beror det på att jag har sån oförståelse för min sambos och hans ex relation. Men jag känner det är jobbigt och påverkar mig/oss därför tänkte jag att jag skriver här för att få en utomståendes bild av det hela.
Dom hörs i stort sett dagligen. I min värld kan man inte ha något att diskutera kring barnen varje dag?! I början skulle han hjälpa henne med allt, passa hennes andra barn, låna ut pengar, ta barnen extra hela tiden för att hon skulle göra fransar, naglar, jobba extra etc. Hon kom hit med tårta, bullar, godis. Hon ringde och pratade om sina problem och han skulle lyssna. Där fick jag nog till slut och slog näven i bordet så på den fronten har det blivit betydligt bättre.
Men nu när barnen fyllde år (dom fyller dagarna efter varandra) fick jag av slump veta att vi ska fira tillsammans allihop. Jag fattade det som att vi skulle fira barnen ena dagen och hon med sin släkt andra dagen. Dagen innan fick jag veta att det inte var så. Vi skulle hem till deras mamma tillsammans med hela hennes släkt ena dagen och dagen efter skulle hon komma hit tillsammans med hela hans släkt. Hela känslan blir bisarr. Det är jätte fint att dom gjort sånt för barnen men samtidigt känner jag att dwt inte finns plats för sånt när man har en ny och ny familj? Förra året firade dom inte så. Det här känns jätte jobbigt för mig! Jag känner att vissa saker kanske man måste ändra på när man startar ett nytt liv tillsammans med någon annan? Jag är inte intresserad av att vara vän med hans ex. Jag kan prata och vara trevlig när det behövs men jag vill inte umgås med henne! Är det här orimligt?!
Jag och min nya åkte hem till barnens pappa på en snabb fika när mina barn fyllde år men det var ingen annan där då. Vi firade barnen ordentligt när dom kom tills oss istället.
Till saken hör också att det alltid är jag som får lösa allt med mina barn. Hans barn har inte fått en ända förändring förutom när vi flyttade hit. Jag bytte veckor innan vi flyttade ihop för att vi skulle ha samma veckor. Det är jag som får pussla om allt för att vi ska få till egentid. Det år jag som flyttade 16 mil bort och ja det var ett medvetet och eget val som jag skulle göra om men det var fortfarande störst förändring för mina barn. Det är alltid jag och mina barn som får anpassa oss och allt det här byggs ju på hög så snart kommer det tippa över!