Ni som inte kopplar hundarna

Min hund får vara lös när vi åker till lantstället. Det ligger i en by där jag växte upp. Det är lite vilda västern där, faktiskt. Eller, jag kan tänka mig att folk som inte hängt så mycket på landet tycker det. Alla grannar känner varandra sedan länge. Andras ungar springer och leker i vår ladugård, och min hund kanske springer över och hälsar på grannen på deras tomt ibland. Någon gång har någon haft en hund som inte riktigt fungerar med andra hundar och då fick ju både de och vi anpassa oss såklart, men man snackar med varandra och kompromissar på ett väldigt naturligt sätt. Tycker att det fungerar när det inte bor så himla många på samma plats.

Jag märker ju hur otroligt bra min hund mår av att få springa omkring lös. Hur hon lyser upp. Hon är alltid i så fin form efter somrarna när vi varit där en längre tid, både psykiskt och fysiskt. Det är ju en väldigt skillnad på att få springa sig trött över fält, på stigar och vid stranden, och på att gå koppelpromenader och bara kunna vara lös i hundparker. Känns inte riktigt som ett värdigt hundliv att bara ha tillgång till det sistnämnda alternativet. Så jag är glad att jag har möjligheten att kunna erbjuda min hund okopplade promenader nu och då, och jag har ganska stor förståelse för de som ibland har hundarna lösa även i bostadsområden. Men det är såklart viktigt att de då har koll på sina hundar och tar lydnadsträningen på allvar så att hunden inte springer fram till andra hundar och ställer till med bråk.