Bf September 2019

Helt galet! 5 hela dagar kvar nu, som mest! 

Fattar inte...för 9 månader sedan trodde vi inte ens att vi kunde få barn tillsammans och nu är hen snart här! :o 

Det är ju galet!

Har gått superlångsamt men nu i efterhand jättesnabbt.

Vi har varit med om så mycket under dessa 9 månader. Min man har fått återfall i sin cancer, gått igenom behandling under 4 månader där han i stort sätt inte var hemma alls under denna tid, friskförklarad just nu i alla fall osv.

Jag har gjort ALLT genom hela graviditeten som bestått av foglossningar, illamående, ångest, dålig sömn.

Sedan två större barn med svårigheter som inneburit en lång sommar med mycket konflikter, läxor, fotboll i massor (skjutsa och hämta och passa tider), möten mm

Jag är så glad att det snart är över så jag får tillbaka min ork och min kropp och får se den lille som legat där inne hela tiden.

Jag är glad och nöjd över att jag fixat dessa 9 månader på det sättet jag gjort! :) Nu är det bara 5 dagar kvar! Tjoho! :) 

Fick min flicka precis i uttalad tid, klockan 12 den 1 september :) en ljuvlig liten tjej och vi är nu en väldigt lycklig familj på 4 som njuter av bebisbubblan. Allt har gått så bra man kunnat önska! Är så otroligt tacksam.

Bf är äntligen här men tyvärr inga tecken på att något är på gång ännu. Jag tar gärna emot tips för att försöka få igång förlossningen om ni har några :)

En septemberbebis till har kommit. I går förmiddag kom vår lilla tjej. 5 dagar före beräknad ankomst. Värkarna började lite svagt och oregelbundet på söndag morgon men jag trodde att det var förvärkar som inte gjorde någon större nytta. Vid 19-tiden på söndag kväll var de fortfarande ganska svaga men kom med 8-10 minuters mellanrum. Då vågade jag inte stanna hemma längre eftersom vi har 10 mil till bb och det började bli mörkt ute. När jag kom till förlossningen var jag öppen ca 2 cm men hade fortfarande ganska svaga värkar. Jag tror att barnmorskan grävde lite extra för undersökningen gjorde ganska ont och värkarna blev genast lite starkare. För att göra ett ganska långt värkarbete kort så kom hon, den mest perfekta lilla bebis kl 10 på måndagen. 3300g vägde hon och var 48cm lång. Vi är hemma nu och i morgon kommer de "stora" barnen hem och vi ska försöka hitta rutiner och en vardag

Idag kl 8.20 kom vår tjej.

3080 g och 48 cm lång. Allt har gått bra. Blödde en del under snittet och har lite ont nu mrn en bestämd dam kom ut. Perfekt <3

Grattis till er alla som fått träffa era små! Roligt att vi är inne i september nu. :) Min lilla sitter i säte ff då vändningsförsöket inte lyckades. Läkaren tror inte att hon kommer vända sig själv då rumpan var så pass fixerad. Har röntgat mina bäckenmått som var ?mycket goda? för en vaginal förlossning. Här har de alltid genomfört sätesförlossningar och de ser ingen anledning till ett snitt i min situation som läget är nu. Först kändes det hemskt men har nu börjat vant mig vid tanken. Sen kan det ju tillstöta saker som gör att det ändå slutar i snitt. Litar på deras omdöme och erfarenheter. Har BF om två veckor. Lycka till alla!

Igår kom min lilla bebis på bf+5. En underbar son som var så värd all väntan, såklart! I lördags hade jag nästan helt gett upp hoppet om att det ens skulle bli en bebis, haha. Nu ska jag gosa och lära känna min nya lille prins!

Grattis alla andra som fått sina små och snart är det restens tur!!

Jag behöver verkligen hjälp! Vår tjej är lite mer än 3 veckor nu, och helt ärligt känns allt upp & ned.. känns inte som jag förstår henne alls, hinner inte med ett skit hemma.. hon sover inte sä mycket på dagarna..bara vissa dagar.. vissa har massa knep osv. Jag kommer inte på något knep alls för att få henne lugn/sova osv.. räddar bara upp allt för studen.. är det någon mer som känner sig så här vilsen/otillräcklig/ noll rutin? :(