Jag kan uppleva att jag varannan dag pendlar mellan hopp och förtvivlan. Mina gravsympton kommer verkligen och går. I fredags hade jag en enorm växtvärk och det stack i brösten till och från. Igår likaså, men idag känner jag typ nada? Lite växtvärk men inget mer. Innan jag plussa så mådde jag superilla, men idag är det bara ett lätt illamående på morgonen. Är nojig över MA eller MF, ju mer jag läser desto mer övertygad är jag att mina symptom avtar pga det. Dock, "peppar peppar" blöder jag inget, inte ens en brun flytning eller liknande. Men det behöver ju inte betyda att allt är frid och fröjd tyvärr. Den enda skillnaden är att jag är mer känslosam och pms:ig i humöret och trött. Vaknade nyss efter någon timmes sömn. Ni som varit gravida förut, brukar symptomen komma och gå? Jag är i v 5+6 bara, så ingen ide för VUL än....
Känner mig också toknojig!
Tänker varje gång jag går på toa att "nu är det nog kört" fast jag ännu inte haft nån blödning.
Jag känner efter symtom hela tiden i rädsla för att det ska försvinna.
Jag tänker att det nog är ett MA så jag bara kommer få vänta många veckor till innan jag får reda på det osv osv!!
Tillslut blir man ju tokig!
Jag har varit gravid förut men var ett bra tag sedan så jag har glömt men jag tror nog det kom och gick lite såhär tidigt i graviditeten...senare kändes det som mer konstant t ex med brösten.
Räknar ner. Har äntligen passerat till v 7 (v 6+1 idag). Nästa milstolpe för mig är om 2 v. Både att passera till v 9 (v 8+0) men också att vi ska på VUL v 8+1!!! Det känns skönt att ha något att ta på.
Det svåra tycker jag är nu att planera framöver när man inte vet hur det kommer gå med graviditeten när man är så tidigt inne i den.
Vi kommer snart behöva lägga in om sommarsemester och jag vill ha på två helt olika sätt om jag är gravid eller inte! :( Men man får väl ta det som det kommer. Hoppas att vi inte ska lägga in om semester innan jag gjort vul. Då känns det ju lite säkrare i alla fall.
Nästa milstolpe lärde jag mig ju är runt v 8-9 då organen bildas..Sedan är ju den klassiska v 12 nästa gräns.
Nån mer som gör såhär med olika "delmål" för att orka vänta ut oron?
Mina symtom har blivit värre och har tänkt att det är positivt men då kommer negativa helga in och säger att "ja men vid ett MA så fortsätter kroppen som vanligt..." okej,... så inget lugn i det heller! HAHA
Jag är alltid en positiv människa annars men med graviditeter är jag exceptionellt negativ, säkert för att jag inte ska bli ledsen om nåt händer!
Hur gör alla för att få tidiga ultraljud? Jag har bara fått göra rutinultraljud i mina tidigare graviditeter men den här förstår jag inte ens hur den blev till då vi inte ens låg när jag trodde att jag hade ägglossning :P så vill gärna ha lite tydligare hur långt gången jag är och såklart se att något lever där inne. Jag ska på inskrivning 6/2 och kommer vara i vecka 10-11 då. Är det då man ber om ultraljud? Får man göra det utan egentlig orsak?
Ja dessa symtom. Jobbigt när de tar upp så mkt av ens tid på dygnet, för de är ju oftast inte till det bättre ;)
Jag klagade på noll symtom förut, skulle inte gjort... nu i v 7 blir det värre och värre för varje dag! Hoppas detta betyder att det går bra!! :o
Illamående deluxe hela tiden!!
Brösten börjar ömma rejält.
Kasst humör.
GAH!
Hur många har ringt MVC för inskrivning och vilken vecka var ni i då? Hur snabbt efter plusset ringde ni?
Det är nästan exakt 2 v sedan jag plussade nu och är i v 6+2 men har ännu inte ringt. Känns så tidigt om nåt skiter sig :(
Tycker ni jag borde ringa ändå?
Känns som om jag blivit tokig!
Ibland känns det som om jag är mkt längre gången än jag är! Tycker jag känner av mer än jag gjort tidigare graviditeter men man kanske gör det när man varit gravid förut?
Känns nästan som man kände när barnet rör på sig första ggn...de där fjärilarna! Men det är ju såklart omöjligt om det nu inte är så att min kropp blivit tokig och blev gravid tidigare än vad jag tror, trots mens...
men säkert bara inbillning!
Fick mitt första barn -06 och mitt andra tidigt -09 så det var länge sedan jag var gravid nu.
Hade två mf mellan dessa, men eftersom det var 100 år sedan ;) så minns jag inte exakt i vilken vecka. Ena tror jag var i v 5+ något för då hade jag nästan just plussat. Det andra var nog SENAST i v 7+ något, men kan varit tidigare det också...
Nu är jag i v 6+4 så jag ser fram emot söndag då jag går in i v 7+!! Då känns det lugnare. Om 1.5 v ska vi på vul och efter det kan man nog känna sig lite säkrare på om allt går som det ska eller inte.
Jag känner mig nog mer gravid nu än jag gjort någonsin i tidig graviditet..vet inte om jag ska se på det som nåt positiv eller negativt ;) haha men försöker bli mer och mer positiv även om jag kollar efter blod på papperet varje gång jag är på toa!
Det har hänt massa saker här hemma så det känns som om detta är sista chansen på nåt sätt så jag hoppas att någon högre makt tycker vi förtjänar att få en bebis i september! :)
Ni som har varit gravida tidigare men också ni som är gravida för första gången, hur känner ni er lugna med väntan fram till UL?
Jag har en sån stark oro hela tiden och i mitt landsting görs ul vid v.12-14.
Har tid själv v.14 med funderar på att boka in ett privat v.10 om jag inte känner mig lugnare snart.
jag har alltid varit nojig vid graviditet. har två barn sedan tidigaer men det var länge sedan ;) två mf mellan barnen. minns inte exakt men tror det var nån gång i v 4+ samt v 6 eller 7+ så mitt mål är att komma över det till att börja med.
Jag är annars en väldigt glad och posiitv person men när det gäller graviditeter är jag negativa helge!! haha
Jag ska få gå på ett vul v 8+1 och det är om 10 dagar så jag ser fram emot det, men har absolut en ständig oro!