Bf September 2019
Glömde, jag FRYSER som sjutton!! Är alltid frusen men nu är det värre än värst! Kan knappt sova pga att jag fryser trots full mundering när jag ska sova!! Någon som känner igen detta som ett symtom?
Inlägg från: Anonym (chockad!)
|
-
-
Hur tänker ni kring träning eller annat ansträngande? Lever ni som vanligt eller är ni försiktiga??
-
[quote=79361636][quote-nick]Mamaamu skrev 2019-01-14 11:54:15 följande:[/quote-nick]När tänker ni berätta för era nära och kära att ni är gravida?
Jag har alltid dragit det rätt så snabbt . Gjorde det i november också. Men det sluta i missfall och det var jobbigt att ta det med alla sen. Är så glad att jag inte han säga det till barnen.
Denna gång tror jag att vi väntat enda till kub.
Men det kommer bli svårt :)[/
När är kub?
Jag kommer berätta först efter ul för orkar inte berätta om det blir nåt som går fel sedan! -
När ringde/tänker ni ringa bm?
Någon som fått tidigt ul?
Vad sa ni när ni ringde? -
jag tänker inte berätta för barnen förrän vi varit på ul. Det känns mer "säkert" då och man "lurar" dom inte att bli storasyskon om det sedan inte blir något. Mitt ena barn har dessutom autism så blir lite tokigt om man säger saker och så blir det inte så sedan.September89 skrev 2019-01-14 19:38:08 följande:Vi har berättat för våra föräldrar och mina syskon. Släkt, vänner och jobb väntar vi lite med. har inte bestämt hur länge men vill se att något levande finns där inne först liksom. Det knepigaste känner jag är när man ska berätta för barnen som ska få syskon. De tjatar hela tiden om att de vill ha syskon och jag har mått rätt dåligt nu i början så känns jobbigt att inte ge dem en förklaring till varför. Men samtidigt är det otroligt långt kvar tills det är dags samt att något kan hända på vägen, framför allt nu i början.
Hur tänker ni andra som har barn sedan tidigare? -
Tösen01 skrev 2019-01-14 21:36:10 följande:
Hej! Hoppar in här jag också, även om det känns läskigt och "fel" är bara i v. 6 (5+0) nu, plussade igår (ÄL+17). Mår illa hela tiden och har mensvärk, samt väldigt trött. Vilket känns märkligt, då jag har ADHD och nästan aldrig blir trött. Haha. Skönt på något sätt ändå! Jag och min man är 29 år och det här blir förhoppningsvis vårt första barn! Bokade tid idag hos bm, 5 februari och de hjälper mig med vidare remiss till specialist mödrarvården, som jag också kommer tillhöra. Skönt att själv slippa leta runt. Är livrädd för mf, men försöker vara glad ändå och planera och drömma lite. Har bara berättat för min bästa vän (och min man förstås), kommer inte säga något till någon förren i typ v. 18. Kanske efter ul i v. 12 till min mamma. Min bästa vän vet, för händer det värsta, kommer jag behöva henne vid min sida. BF 15 september.
Ska bli härligt att följa er alla på denna läskiga, omtumlande och spännande resa. <3
Du behöver inte svara om du inte vill men varför tillhör du specialistmödrarvården?
Känner igen det där med att aldrig vara trött... är lite av en ny upplevelse :p haha
-
Tösen01 skrev 2019-01-14 22:15:46 följande:Jag har haft svår anorexi i tio år och äter en del mediciner som måste följas upp hela tiden. Det är bara medicinskt. Mår väldigt bra psykiskt! :)
aha ok! :) Bra att de följer upp dig!!
Jag är väldigt nojig med mediciner så slutat med alla!! Kanske dumt men vågar inte chansa, men kanske borde frågat någon om det först?!
-
Jag hade mediciner för ångest men de slutade jag bara med. Vet att det kan ge utsättningssymtom men vågade inte fortsätta med dom, så får se vad som händer! :( man väger ju allt för och mot varann :( Det är svårt tycker jag.Tösen01 skrev 2019-01-15 08:49:15 följande:Jag är också sjukt nojjig! Men de mediciner jag äter, ska man absolut inte bara sluta med. Det kan skapa utsättningsbesvär och kanske till och med stressa kroppen så det blir missfall. De är inga farliga mediciner för fostret, ingen påverkan på utveckling eller liknande. Bara att de i slutet av graviditeten kan göra att bebisen blir beroende och får abstinens eftee födseln, men det går ju att behandla! Dock är planen att sätta ut dessa mediciner på sikt, dock ej under de första 12 kritiska veckorna. Sänka dosen och fasa ut. Därför kommer jag tillhöra specialistmödrarvården. Men avskyr att äta mediciner som gravid, dock var detta planen från början! Tror inte du behöver vara orolig, jag tror de flesta bara slutar, så det är nog vanligt att man gör så. Jag sitter i en sits där det kan bli fel åt båda håll, så förlitar mig på läkarna. Lycka till!
-
Jag slutade den dagen jag plussade. JAg har ätit escitalopram men i liten dos, bara 10 mg, så tror det ska gå bra. Det enda utsättningssymtomet jag känner av är lite såna där elektriska stötar i huvudet, ibland lite ursel men det är mkt mindre än när jag satte ut Sertralin så det är egentligen inget jag märker. Det är 1 v sedan jag tog bort den nu. Är i v 5+2 idagTösen01 skrev 2019-01-15 09:04:36 följande:Det är nog ingen fara! Nu har du ju slutat eller hur? När slutade du? I vilken vecka är du i? Min man är läkare och har kolllat upp mina mediciner överallt, alla studier och all sammanställd forskning. Säger han att det går bra, gör det de, han skulle aldrig riskera sitt blivande barn. Mina andra läkare är inne på samma spår. Jag äter ju inga lugnande, utan två olika antidepressiva. Slutade med Ritalin samma dag som plus, stökigt i huvudet och kroppen kan jag allt stå ut med! Men jag har väldigt låga seratoninhalter i kroppen, ovanligt låga, så jag blir väldigt låg utan medicin. Spelar ingen roll hur lycklig jag är i övrigt, kemiskt blir det som en blockad. Men vi får se, ska sänka medicinerna till minsta möjliga dos och sen får vi se. Fostret tar mer skada av en deprimerad, trött och orolig mamma, än liten dos medicin. Men vi får se. Vill bara kasta dessa (medicinerna) men när de varnade mig för stress och att det är farligt för den lille, så vågar jag inte det heller....
-
alltså jag åt sertralin för några år sedan. jag mådde inte bra av den och fick escitalopram ist så får nog helt enkelt klara mig utan! tack för info :)Tösen01 skrev 2019-01-15 09:20:37 följande:Okej, tror du kan simma lugnt. Är ingen läkare dock, men om det var 1 v sedan du slutade så har ju det värsta passerat vid det här laget. Dock kan ju effekten sitta i ett tag. Sertralin tror jag är den enda antidepressiva som är godkänt att äta som gravid, så mår du dåligt, så prata med din bm och sätr in den igen. Vi får hålla tummarna för oss nu. Så spännande. Är det ert första barn? :)