Inlägg från: September89 |Visa alla inlägg
  • September89

    Bf September 2019

    Etta skrev 2019-04-16 20:55:33 följande:

    Jag har haft enormt sötsug hela graviditeten, söta saker var det enda jag kunde äta när jag var illamående, vågar knappt skriva detta men ett tag fick jag börja varje lunchrast med en twix för att sen kunna äta mat... sen kom jag på lösningen läkerol som väl heller inte är direkt nyttigt men bättre än choklad tänker jag! Måste handla om blodsockret på nåt sätt? Jag har jätteångest över att jag äter så mkt sött men har också svårt att stoppa!


    För mig var det tvärt om, klarade inte sötsaker i början pga illamåendet. Men nu är det en annan sorts illamående som dämpas av det söta. Dock hade jag faktiskt lågt blodsocker sist haha. Jag har försökt ersätta godiset med frukt, sockerfritt tuggummi osv men än så länge funkar det inte alls tyvärr. Oroar mig också för hur mycket vikt jag kommer lägga på mig. Än så länge har jag knappt gått upp något men det är väl oftast när man börjar komma förbi halvvägs som viktuppgången börjar och längre fram i graviditeten kan det ju bli väldigt tungt om man väger för mycket.
  • September89
    Anonym (chockad!) skrev 2019-04-16 21:56:01 följande:

    Tjoho kände bebisen utanpå magen ikväll. Flera ggr!! Väntat på det. Det lugnar.


    Åh mysigt! Har också börjat känna svaga buffar på utsidan, helt underbart :)
  • September89
    Jojjans skrev 2019-04-17 05:12:11 följande:

    Var glad att det kom först nu :) jag har haft liknande sen vecka 10-11 typ (18 nu). Jag har inte tänkt extra mycket på att äta nyttigt (eller tänkt har jag väl gjort, men inte lyckats i praktiken) och försöker vara väldigt snäll och tillåtande mot mig själv, (Efter en gammal ätstörning begränsar jag ogärna att äta saker jag är sugen på bara för att dom är onyttiga). Äter kakor, glass eller godis varje dag utöver vanlig mat. Behöver garanterat den extra energin för hittills har jag bara gått upp ett kilo. Men hade gärna sluppit lite av det enorma suget! Eller åtminstone haft mer energi till att äta mer frukt och råkost till alla måltider :)


    Haha ja jag får väl vara glad att jag inte haft suget sedan start haha! Men vill ändå bli av med det, för både min och bebisens skull. dock är jag uppenbarligen inte tillräckligt motiverad för att lyckas sluta.
  • September89
    Elcca skrev 2019-04-22 10:09:56 följande:

    Usch. Har börjat få massa dåliga tankar! Är så orolig att något ska ha hänt bebisen och att vi vid RUL kommer upptäcka att bebisen har dött. Försöker att tänka bort dom, men är svårt då oron tar över. Vad ju nu ett tag sedan man såg bebisen och då man inte känner den varje dag skapar det en slags ångest! Har blivit värre och värre ju mer vi närmar och RUL.

    Någon mer som känner igen detta?


    Jag känner igen mig! Jag har två barn sedan tidigare och har känt båda dagligen från vecka 17-18 men denna gång kände jag inget som jag var helt säker på var bebisen innan rul i vecka 19. Var orolig innan men på ultraljudet visade det sig att jag hade moderkakan fram och att det förmodligen var därför jag inte känt så tydligt som i de andra graviditeterna. Nu är jag halvvägs genom vecka 22 och har sedan ca vecka 20 känt rörelser dagligen och även utanpå magen ibland.

    Jag vet att man är orolig även om man försöker tänka att de flesta graviditeter som gått så pass långt ändå går bra men man får bara försöka var så lugn man kan fram tills man kan få ett svar på hur det är där inne. Men om du ändå känner bebisen ibland så är det ju ett gott tecken, det är ju inte alls ovanligt att man inte känner varje dag då man börjar känna rörelser :)
  • September89
    Elcca skrev 2019-04-22 10:46:34 följande:

    Jag vet ju att det är normalt att inte känna bebisen dagligen såhär tidigt, men oron och tankarna spökar där ändå. Så påfrestande! Nu var det några dagar sedan jag riktigt kände bebisen. Men som du säger, man får försöka hitta ett lugn fram tills man vet.


    Ja, jag förstår att du är orolig även om det EGENTLIGEN inte är något som tyder på att något skulle vara fel. Jag kände ju likadant. Men snart är dagen för rul här. Försök hålla dig sysselsatt och inte tänka så mycket fram tills dess, även om jag vet att det är svårt. Troligen så kommer det ju gå bra :)
  • September89
    Anonym (chockad!) skrev 2019-04-22 11:18:33 följande:

    Tre dagar kvar till RUL!! Tänk vad man väntat. Vill verkligen se att allt ser bra ut. Såg ju bra ut på KUB men man vill ju ändå liksom se på riktigt nu...

    Sedan, om allt ser bra ut ska vi berätta för de stora barnen. Sedan gå ut lite mer offentligt. Nu har jag mörkat en del för vill se att allt ser bra ut innan jag berättar.

    Så spänd!

    Min man ska på kontrollröntgen också i veckan för att se om han äntligen är frisk. Tänk om båda ser bra ut ???? då kan jag slappna av lite mer.


    Håller tummarna för att både ultraljud och röntgen ser fint ut!
  • September89

    Är det någon här som börjat träna som gravid? Alltså inte fortsatt som vanligt utan börjat från noll typ? Jag Var väldigt vältränad under ett par år efter mitt andra barn men sedan kom jobb och vardag mellan så nu har jag tränat väldigt lite de senaste åren. Nu när det börjat ljusna ute och tröttheten börjat gå över så har jag i alla fall börjat promenera varje kväll men är sugen på att börja med lite träning också. Någon som har tips på vad man kan göra? Jag upplever att jag blir andfådd rätt fort nu som gravid så känns svårt att hoppa på ett vanligt pass indoor walking eller spinning. Fast det kanske går bra? Någon som upplever sig mer andfådd men ändå klarat liknande pass? Jag upplever att min kropp mår bättre sedan jag började promenera mer, min rygg pallar mycket mer nu än för en månad sedan och jag har kunnat utöka från 30 min till 1-1,5 timme utan att det blir för jobbigt för ryggen men andfåddheten har inte nått någon bättring. I övrigt har jag mest styrketränat när det begav sig men läste att man ska vara försiktig med att lyfta vikter osv som gravid, särskilt om man inte tränade innan graviditeten.

  • September89
    Anonym (chockad!) skrev 2019-04-22 16:30:52 följande:

    Jag har tränat mkt innsn och blir sjukt mer andfådd än annars.

    Det bästa du kan göra är nog att börja med nån mamma/gravid träning. Finns många appar och böcker.


    Ja det kanske är lika bra att köra något gravidanpassat. Ska googla lite och se om jag kör på med något hemma eller kollar om gymmet har några gravidpass :)
  • September89
    Jojjans skrev 2019-04-24 16:41:36 följande:

    Hej alla,

    Idag har jag gått in i vecka 19 och tycker mig känna rörelser då och då, men har fortfarande såå svårt att vågar lita på att det är det jag känner för det är fortfarande inte så tydligt.

    Hur är det för er när ni känner bebisen röra sig? Är det långa stunder eller bara ett kort sprattel och sen inget mer?

    Jag känner liksom bara som en end buff/fladder åt gången, och sen inget mer just då. Så jag hajar till för att nåt känns annorlunda, men när jag stannar upp för att känna efter så känns inget mer. Kan ni inte berätta hur det var för er i början/är nu?


    Så kändes det för mig i början, enstaka buffar. Sen blev det mer och mer, nu kan jag känna under längre stunder. Går in i vecka 23 imorgon :)
  • September89

    Idag var jag hos barnmorskan igen. Fick lyssna på hjärtljuden och vi pratade även lite om förlossningen. Eftersom jag gjort ett kejsarsnitt av ?humanitära skäl? för några år sedan så tyckte hon inte att jag behövde utredas igen om det inte var så att jag ville tillbaka och prata med aurora. Så hon skulle istället skicka en remiss direkt till läkaren för vårdplanering. Känns skönt! Har funderat mycket fram och tillbaka på hur jag vill föda och känt mycket oro inför det så det känns skönt att inte behöva riva upp så mycket mer i det.

    I övrigt så får jag en chock varje gång jag ser mig själv i spegeln, magen är så galet stor! Svårt att tro att jag bara är halvvägs. Vet inte vad som hände men min mage är verkligen enorm haha.

Svar på tråden Bf September 2019