Hej :) Hoppas ingen har något emot att jag hoppar in här. Är egentligen beräknad till slutet på augusti, men kan lika gärna bli i september. Men (hoppas ingen i augustitråden läser här) den gruppen händer det inte så mycket i, inte så många som är så aktiva som ni är :) Är inne och läser här ofta iallafall. Jag är nu i 18+4 och har precis gjort RUL där allt såg bra ut!
En fråga, Jag är ganska dålig på att äta fisk. och känner avsmak för det nu också. men tvingar i mig lax ibland kanske 1-2 grr i månaden. men man rekommenderas ju att äta det 2-3 grr i veckan. har läst på en massa om omega-3 och tycker det är lite otydligt, Vet att det ska vara fiskolja (inte fiskleverolja) men man blir ju ändå lite orolig. Så jag äter omega-3 tabletter som det står att gravida kan äta. Är det någon mer som äter det varje dag? (förutom de dagar man äter fisk) har börjat trappa ner på omega-3 nu och äter det kanske 2 grr i veckan. men funderar på att börja varje dag förutom min "fisk-ätar-dagar" vad tror ni? och hur gör ni?
Åh, jag funderar på samma, haft total avsmak på fisk (förutom fiskbullar och fiskpinnar haha) och speciellt lax sen vecka 7, så känns inte alls bra! Men man kan ju inte äta lax 2-3 gånger i veckan? Eller gör ni andra det?
Nä, makrill, sill och sardiner känns verkligen blä! Jag har ngra gånger fått i mig panerad torsk och potatismos men fått för mig det är just feta fiskar som innehåller omega 3? Min bm var dock av åsikten att jag skulle äta det jag klarade av så har inte lagt jättestort krut på det.
Min barnmorska så till mig att inte lägga för mycket vikt vid kostråden, de är ju bara just råd och inte ett måste. Hon sa att det som är avgörande är att man undviker alkohol, tobak och droger. Så jag tänker att man får vara snäll mot sig själv och äta det som funkar och inte tvinga i sig saker som man har avsmak för. Såklart vill man äta bra för bebisen och sig själv men det ska inte bli på en nivå att man mår dåligt över vad man äter eller inte äter.
Alltså tack för din kommentar. Jag har så dåligt samvete för att jag inte äter någon fisk alls... Jag avskyr fisk vanligtvis och sedan jag blev gravid har det blivit värre. Har verkligen försökt tvinga i mig fisk, för vår lilla e's skull... Men mår så illa och får sådan ångest över det. Har nu bestämt mig för att strunta i det, även om folk har åsikter. Äter skaldjur i alla fall. Ska jag ta omega 3 kapslar? Måste man det?
**triggervarning**
.
.
.
.
Idag hittades inga hjärtljud hos bm. Vi fick ett ultraljud som visade att fostret inte längre levde. Jag mår såklart hemskt och kommer gå ur gruppen. Jag önskar er andra stort lycka till.
En fråga, någon mer som har ont i vaderna? Svårt att förklara men typ en blandning av när man varit och åkt skidor en heldag & lättare träningsvärk. De känns liksom tunga.. försöker stretcha, använder stödstrumpor men tycker inte det hjälper. Några tips? :) härligt att höra om era fina RUL :)
Det är extremt vanligt med kramp, jag vaknar av det varje natt! Testa magnesium, finns tabletter på apoteket, inga problem att äta som gravid. Hjälpte mig enormt :)
Då var man inlagd igen. Åkte in till akuten igår pga sammandragningar med 5-10 minuters mellanrum som gjorde ont. Det togs urinprov och sedan en grundlig gyn undersökning igen. Lillkillens hjärta slog på fint och han sprattlade runt inne i ordentligt med fostervatten. Dock var tappen lite kort. Usch vad rädd jag var. Fick en spruta med bricanyl som gjorde att de lugnade ner sig och jag kunde sova nån timme. Idag satte dom in antibiotika mot ospecificerad infektion ifall att och jag blir kvar på gyn avdelningen åtminstone tills imorgon. Går in i vecka 22 imorgon så blir jag inte hemskickad så skrivs jag över till BB.
Skönt att dom tar en på allvar här på vårt lilla sjukhus. Sen var dom även otroligt gulliga och lät sambon sova över i sängen brevid så jag slapp vara ensam. Dom vill inte säga hur det kommer bli framöver men idag skulle dom inte undersöka nått. Hade sen tidigare inbokat RUL tills imorgon så då ska dom även kolla tappen igen. Fortfarande är jag orolig såklart men de e bara att hoppas på det bästa.
Jag tar härmed paus från tråden. Åkte in till vårt lilla sjukhus i måndags med sammandragningar. Blev inlagd och fick bricanyl. Hade RUL, allt såg bra ut. Inget fostervatten läckage. Hemskickad på onsdag efter RUL vid kl 10. Kl 19 tillbaka på förlossningen. Sammandragningar deluxe, förkortad tapp men stängd och ingen vattenavgång. Helikopterfärd till universitetssjukhuset och här ligger jag nu i en säng. 22+2 idag. Föds vår lilla kille denna vecka är det stor risk att han blir en änglabebis men from och med onsdag då jag går in i 23+0 försöker dom aktivt rädda honom. Inatt kommer dom koppla bort tractocil droppet som jag haft sedan helikopterfärden så nu e de bara att hålla tummarna att han flyttat huvudet från min ljumske och lagt sig till rätta nån annanstans vilket jag tror. Han mår bra, fina hjärtljud och allt däremot lite bråttom ut till världen
Har inte alls varit aktiv i tråden under min graviditet men jag har bf 1 september (har fått tre olika datum på tre ultraljud mellan 26 augusti och 1 september men det sistnämnda är från rul och det man går på).
Fler som har väldigt lugna bebisar i magen? Tycker det skiljer så himla mycket från min första, hinner nästan bli orolig, men vet ju med mig att jag upplevt det med den här sedan start. Jag känner den varje dag men den har långt ifrån samma kraft som mitt första barn. Vet inte om det kan ha att göra med att den ligger med huvudet neråt, att den inte riktigt når, samtidigt kan den ju ha ändrat läge sedan detta kollades i vecka 29 i samband med att jag hade väldigt onda sammandragningar (fick antibiotika mot uvi men vet inte om jag hade bakterier, bara att jag hade vita blodkroppar i urinen).
Hej allihopa.
Vill bara höra hur ni gör. Är så sjukt less på allas kommentarer angående amning.. dels har våran 6-7 veckors son blivit oerhört gnällig. Aldrig riktigt nöjd.
Men får höra konstant:
att jag ammar för ofta, att min son inte blir ordentligt mätt, att jag har för lite mjölk. Han gråter ju hela tiden för han är hungrig. Nu har han börjat kräkas och får då höra istället: det är allt överskott som kommer ut, det är för han äter för ofta, att jag borde trösta honom på annat sätt.
Nu har jag helt seriöst skrivit ned hur ofta & hur länge jag ammar.
Ammar på en sida varje gång, och har nu i några dagrar räknat att det blir mellan 10-12 gånger per dag. Varje gång äter han i cirka 10-15 minuter. Försöker låta det gå 2-3 timmar mellan. Men ibland gråter han så innan 2 timmar då kollar jag av de andra sakerna först, närhet, blöja osv. Fubkar inte det får han äta..
Börjar bli deprimerad av allt det här och funderar snart på att sluta amma för att slippa folks kommentarer. Och jag får säkert andra kommentarer då istället men känns som de nästan blir lättare att svara att ?jag kunde inte amma? typ..
Snälla vill gärna höra hur ni andra har det!
Hej gänget! Kul att höra lite ifrån er. Jag har en fundering.
Dels på grund av Corona-tiderna och sen att jag är en ganska introvert person så umgås inte varken jag eller min dotter med så många andra och inte andra mammor & barn. Dels är min dotter till och från ?ganska gnällig? plus att hon ibland när man håller henne typ slår/klappar ganska hårt mot ansiktet och greppar tag hårt i ansiktet och de få gånger hon träffat andra barn är hon väldigt framfusig och går på ganska hårt, så det andra barnet börjar gråta.... jag försöker säga ifrån ?nej? men känner ju att hon inte riktigt förstår. Nu har jag fått höra ett flertal gånger att detta beror på att hon inte får träffa andra barn och att vi inte umgås med så mycket andra och att det och att gnället beror på att hon är understimulerad. Dock tror jag inte hon är understimulerad, vi leker alltid på golvet med henne och hon sitter sällan i någon stol/babysitter. Utan det är lek väldigt ofta. Jag börjar bli lite orolig. Dels pga av hennes ?aggressiva? beteende men också att hon inte får träffa andra barn i hennes ålder.. hur viktigt är det att en 10 månaders får umgås med andra bebisar? Och hur ska/kan man säga ifrån till en sån liten?