Poolskötaren skrev 2018-12-17 07:17:41 följande:
Ts, du verkar vara en fin mamma och styvmamma till alla "barnen".
Det låter tufft att så många av dem samtidigt krisar ihop.
Ett förslag: samla alla på möte i köket. Alla "barn" informeras om att detta är en högst tillfällig lösning och att ni kommer att ta ut hyra från varje barn. Kontrakt skrivs för att de ska förstå vikten av att sköta sin egen försörjning.
Den som har lägenhet får byta med den som mår bäst i nuläget (tänker mest på han som studerar då han får lära sig att jobba och göra rätt för sig. Samt givetvis själv stå för hyran på lägenheten! Det är dags att han växer upp.)
Stötta så mycket ni känner att ni orkar utan att det blir löjligt. Ge några konkreta förslag till hur de kan ta sig vidare och kolla upp alternativa boende utanför stadens bostadsbrist. Kanske ett nytt liv i en ny stad är precis vad som behövs för någon av dem?
De är vuxna, ni kan stötta men inte "rädda" dem alla från det riktiga livet.
Tack. I nuläget är det inte så mycket mening att samla alla. Styvsonen är fortfarande i fängelse och min äldste son i Norrland (och han vill först flytta ner till Stockholm när han hittar jobb där).
Jag tycker alla är så olika, så det behövs olika lösningar. Styvsonen kan vi gärna ge en chans och hjälpa att komma igång med något vettigt - förutsatt förstås att han inte gör något kriminellt igen. Där är jag förstås lite orolig, men han kan få en chans.
Däremot styvdottern - vi orkar inte med henne och vi har inte heller kompetensen eller tiden under dagarna. Varje gång man tror att man har fått henne på något bra spår nu, så ger hon upp allt igen och gör något helt annat. Och hon litar lite för mycket på att pappa fixar det ändå igen. Senast skulle hon hyra nån frisörstol och fixa hår. Pappa gav henne pengar till det, men det funkade inte och en del av pengarna har hon lånat ut. Hon kan inte bara bo här, det hjälper inte henne i längden heller. Hon har ju boendestöd och om det inte räcker, så får man kolla om hon kan bo någonstans med ännu mer stöd.
Tredje styvbarnet har mest klarat sig utan att jobba, bara levt livet och skaffat ett barn med någon tjej. Han har lovat nu att han ska jobba framöver, har jobb nu. Och bor ibland hos barnets mamma, ibland hos kompisar - tror jag.
Min dotter är snart klart med sina studier, skulle just skriva C-uppsats, men har skjutit den till nästa termin. Det verkar dock vettigt. Hon har som sagt slut med pojkvännen och behöver eget boende. Hon kan vara lite väl intensiv och stressar alla med att tappa bort saker och leta efter saker i sista minut. Min man fasar för att hon ska bo hos oss, men jag tror att det går att få henne att hålla det inom rimliga gränser och jag ska försöka hitta något boende till henne. Kanske som inneboende, om inget annat finns? Hon kommer i slutet av månaden till oss.
Och äldste sonen skulle också bara bo hos oss tillfällig. Förhoppningsvis kan han få någon lägenhet, han har ju stått några år i bostadskön. Och han ska först tillbaka till Stockholm när han hittar jobb där. Jag har tidigare sagt att han kanske bör komma tillbaka ändå och bara ta vilken som helst jobb för att senare hitta något bättre. Men han vill väl hitta "rätt". Det är dock inte säkert att det lyckas, då han inte har gått gymnasiet.
