Inlägg från: tankfull |Visa alla inlägg
  • tankfull

    Trött på min barnmorska! Eller överreagerar jag?

    pollydolly skrev 2018-12-14 21:45:48 följande:

    Är det meningen att en barnmorska ska stressa och pressa en när det gäller intag av sertralin? Jag har ätit dom i 7 år och hon pratar inte om nägot annat än att jag måste sänka dosen! Jag har pratat med min läkare som inte ser några risker med dessa tabletter.

    Jag äter efter jag blivit gravid 100mg varannan dag och 50mg varannan dag.

    Jag blir stressad och gråter efter mitt besök hos henne för hon får mig att känna som att jag knarkar!!

    Överreagerar jag? Jag undrar om någon där ute äter sertralin eller någon annan form av ångest/antidepressiva mediciner och hur är kontakten med eran barnmorska? Är dom ockås på er med att sänka, sänka, sänka dosen ? Jag menar 50mg är jättelite för mig. Då jag vanligtvis ligger på 200mg/dag!


    Har du själv läst i Fass vad det står om Sertralin och graviditet?
    Det står att om du tar Sertralin under sista tre månaderna av graviditeten så riskerar ditt nyfödda barn att hamna i ett allvarligt tillstånd där det andas snabbt, blir blåaktigt, kan få stela eller slappa muskler, kräkas m.m. Jag tror att din barnmorska vill få dig att förstå att det verkligen är viktigt att du trappar ut Sertralinet helt innan barnet kommer, för du kan inte sluta tvärt heller då det inte är bra för barnet. Jag tog själv flera olika, starka mediciner som jag var tvungen att trappa ut och ta bort under graviditeten - det var jobbigt men man måste ju för barnets skull. Vissa dagar av graviditeten låg jag hela dagen på soffan för jag mådde dåligt, men mitt barn var fint och friskt när hon kom Glad
  • tankfull
    pollydolly skrev 2018-12-14 22:25:55 följande:
    Men herregud varför har hon inte kunnat visa mig denna information under de 29 veckorna jag varit gravid!!? :((( NU får jag ju en helt annan förståelse!

    Hade ju sparat både henne och mig en massa tid.
    Ja, hon hade kunnat förklara varför. Men det är ju lätt att kolla själv i Fass också, jag läste på som en galning när jag var gravid för att försäkra mig om att inget hemskt skulle hända på grund av mina mediciner. Det som står i Fass är ju saker som kan inträffa, det betyder inte att de måste göra det. Men måste man inte ta risken så gör man ju inte det. Man får väga för och emot ditt eget mående, men det som står om Sertralin och nyfödda låter ju inte kul, så du kanske ska vara glad att din barnmorska bryr sig trots allt och inte se henne som en hemsk, sträng person? Det är ju din bebis mående hon tänker på?
  • tankfull
    Virpan skrev 2018-12-14 22:49:54 följande:

    Man måste väga det mot moderns mående, ångest eller depression är inte bra för barnet.


    Jo, fast hur skulle du må om din bebis andning påverkades och den blev alldeles blå och kräktes? Att man blir deprimerad under graviditeten känns väl ändå överkomligt då man vet att det är en begränsad period och man kan börja med antidepressiva sen igen? Vad det gäller Sertralin så räcker det att man trappar ut den och har uppehåll de tre sista månaderna av graviditeten, sen kan man amma nån månad för att därefter gå över till mjölkersättning och börja med mediciner igen om man måste.
    Det är dessutom inte givet att man mår lika dåligt som vanligt eftersom graviditetshormonerna kan ändra måendet hos många. Jag hade jättesvår, kronisk migrän men tyckte det var värt att kämpa allt jag kunde för att ta bort medicinerna, och jag fick lite hjälp på traven av hormonerna. Jag fick ligga på soffan hela dagar ibland med ont i huvudet, men jag visste att det inte skulle vara för evigt. Kan ju vara värt att prova?
  • tankfull
    BuoBä skrev 2018-12-14 23:25:49 följande:

    Du äter ju inte medicin för att det är kul utan för att du behöver det. Skriv upp din läkares namn och telefonnummer på en lapp och ge din BM nästa gång. Säg att läkaren sagt det är OK, och är BM av en annan uppfattning får hon reda ut det med läkaren och sluta tjata på dig.


    Men barnmorskan har ju inget självändamål med att "tjata" på någon om att sluta med en medicin som i värsta fall kan försätta ett nyfött spädbarn i ett farligt tillstånd? Det låter barnsligt att gå på barnmorskan som om hon är en jobbig vuxen och man själv är ett barn. Man har själv ansvar för sin hälsa och sitt barns hälsa, barnmorskor eller läkare informerar bara om vad man bör tänka på. Det är ju möjligt att barnmorskan är mer insatt i aspekten kring graviditet och Sertralin än vad läkaren är. Eller så bedömer läkaren att TS kan stå kvar på en låg dos Sertralin för att den innebär så liten risk för barnet.
    Men oavsett så är det TS val vad hon vill göra. Tycker hon själv att hon mår alltför dåligt utan medicinen så får hon själv ta beslutet att fortsätta medicinera! 
  • tankfull
    pollydolly skrev 2018-12-15 00:01:08 följande:
    Efter att du tipsade om FASS så blev jag såklart mer förstående för varför min barnmorska ligger på som hon gör med att jag ska sänka dosen. Jag kommer absolut att sträva efter att sluta helt med sertralin nu efter att ha sett dem hemska biverkningarna som barnet kan få.

    Det enda ?felet?/misstaget jag kan tycka min barnmorska gjort är att inte visat mig detta! Hon har ju själv försatt sig i att jag tycker hon är irriterande om hon inte visar mig fakta utan istället bara TYCKER jag ska sänka dosen.

    Jag har gått på vad som stod på FASS 2012 angående sertralin. Och samt läkarens lugna betryggande ord att ?det är ingen fara?

    Det ingår väl också i barnmorskans jobb att informera? Nu har jag tack vare dig tankfull förstått varför hon ?tjatar?..... Inte ska man väl behöva starta en tråd på familjeliv för att få reda på sånt här.

    Kan tycka att barnmorskan jag träffar regelbundet kunde klämma ur sig en sådan otroligt viktig sak som du skrev här till mig. (Biverkningarna)
    Jag håller med om att din barnmorska kunde varit tydligare och inte bara sagt att hon tycker du ska sänka dosen. Prata med din läkare igen, det står ju inget om dosen när det gäller det där som kan hända med den nyfödda bebisen - så det kan vara så att din läkare anser att det tillståndet endast kan ske om man kanske tar 200 gram och slutar tvärt eller något liknande. Med den dosen du har nu så kanske det inte föreligger någon risk alls. Det som står i FASS är ju som sagt det värsta scenariot och säkert sällsynt. Jag får lite dåligt samvete att jag skrämt upp dig nu, det är säkert ingen fara. Ta medicinen på det sätt som din läkare sagt och kontakta hen på måndag så får du säkert klarare besked.
  • tankfull
    Colourfulrainbow skrev 2018-12-15 18:48:40 följande:
    Djup depression är inte "överkomligt". Djup depression kan leda till självskador, självsvält eftersom man kan tappa aptiten, och i värsta fall självmord.
    Jag är också sjuk med svår kronisk smärta och har varit deprimerad och tagit både Sertralin och Zoloft, så jag vet mycket väl vad djup depression är. Migränanfall som jag har/hade leder också till tappad aptit men barnet får ändå vad det behöver även om mamman mår kasst. Och så fort man kan får man ju tvinga sig att äta för barnets skull.
    Men är man så illa däran att man inte kan ha ett uppehåll på fyra månader utan att begå självmord så kanske det inte är så bra idé att skaffa barn alls faktiskt, för det låter extremt. Man måste ju kunna klara av att ta hand om sitt barn många år framöver, trots sjukdom. Graviditeten i sig kan som sagt påverka humöret och hormonerna så jag tycker att man åtminstone kan FÖRSÖKA trappa ut medicinerna och sluta eller i nödfall behålla en låg dos.

Svar på tråden Trött på min barnmorska! Eller överreagerar jag?