Inlägg från: Robert 832 |Visa alla inlägg
  • Robert 832

    Varför är män så lättkränkta?

    Jag finner det väldigt lätt som man att bli kränkt. Mitt kön hålls kollektivt ansvarig för hur ett fåtal beter sig, det avkrävs av oss ansvar för andra individer. Hade det varit någon annan grupp hade det kallats sexism.

    Utöver det är det fullkomligt legitimt i pksamhället att hata män. Det finns feministiska och vänstervridna tidsskrifter som publicerar rad efter rad med könskritik riktat mot män i allmänhet.

    Det förväntas av oss att ta aktivt ansvar för alla andras välbefinnande och när vi ändå gör det får vi inte ett tack utan smäds mer som "desperat att ligga" eller liknande. Tror inte jag kan påminna mig nån gång under min livstid att det pratats positivt om män mer än att man kanske valt att lyfta fram en individ som gjort nått bra men allmänhet ses män som grupp vara orsaken till allt som är fel.

    Utöver att vi väntas rätta till det, vilket ju kräver ett mått av inflytande, så ses det som nått fult att män strävar efter inflytandet som krävs att ändra något. Det blir ett paradoxal verklighet där man beskylls både för att försöka aktivt ändra något OCH för att man istället väljer att ta ett steg tillbaka.

    Kort sagt, män är i allmänhet kränkta för att resten av samhället beskyller oss för att vilja göra det som alla andra vill.

    Nån gång kanske vi bara ska låta bli att bry oss.

  • Robert 832
    Ignoramus skrev 2018-12-08 01:25:51 följande:

    Nja, man kan inte bortse från privilegerade grupper i det här sammanhanget. Det är mycket mer osmakligt att män hatar kvinnor, när de dessutom diskriminerar, förtrycker, hotar, våldtar och dödad dem. Vad leder manshat till? Arga krönikor, på sin höjd. Och ska vi tala om fullkomligt legitimt hat så kan vi ju lite snabbt kika i sagda skribents inkorg. Efter varje publikation svämmar den över av kränkta män som kommer med EXTREMT, hårresande grova hot och personangrepp. I princip samtliga borde lagföras; ingen gör det. Och det ironiska är att männen protesterar mot det hon skriver, det finns inget strukturellt kvinnoförtryck och hon är en ***** **** som borde straff******* som ens antydde något sådant.

    Det är inte ett fåtal. Nästan alla har nedblodade händer i den här frågan, det är bara att de allra mest extrema ("fåtalet" som du säger) har satt ribban så jäääävla lågt att de övriga kan snubbla över den och säga "jamen jag våldtar minsann inte, I'm not the bad guy here!" men ändå krydda vardagen med hur mycket slentriansexism som helst utan att ens vara medveten om det.


    "Arga krönikor på sin höjd". Manshat, mansförakt och fördommar gentemot män är vad som gör att män som aldrig gjort någon nått ont redan har en könsbunden skuld att bevisa sig annorlunda. Många försöker och offrar därmed tid och resurser de kunde lagt på sin egen utveckling.

    Fördommarna ligger också till grund för att kvinnan vinner varje rättslig konflikt och i de allra flesta fall berövar män deras ägodelar, vårdnaden om barn och inflytande över deras liv framöver.

    Rättssamhället existerar för kvinnor beskydd och jag säger inte emot, de behöver det. Men rättsväsendet i sin outgrundliga felaktighet friar för ofta våldtäktsmän medan det dömmer till favör för kvinnan ifall män är oskyldiga.

    Cirkulerade nyligen en artikel på facebook om en kvinna i usa som blivit dömd till 10 års fängelse för att felaktigt anklagat ett antal män för våldtäkt i syfte att profitera på det.

    Vet att exemplen är få men jag liksom många andra är fullkomligt övertygade om att här finns ett mörkertal. Män är i regel inte lika villiga att avslöja när någon de litat till förstört för dom eller i sin snedvridna syn på sin manlighet inte vågar berätta om sådant de upplevt för att det ses ned på.

    Har själv blivit manipulerad och förlorat allt jag ägt till 2 kvinnor och liknande historier finns i min bekantskapskrets. Skillnaden här är att ingen tycker sådant är ett problem. Det är inte belyst och gör man inte det antar jag att det kommer som en chock att män som vid nått tillfälle menat väl fått sina egna liv förstört och blivit bittra.

    Hur länge är det rimligt att individer som aldrig gjort någon illa ska betala av andras skuld för att de råkar dela kön? Och har man ändå haft riktigt dåliga erfarenheter när man försökt, varför har då dessa män inte rätt att känna sig kränkta?
  • Robert 832
    Ignoramus skrev 2018-12-08 02:11:27 följande:

    Jahadu. Jag hade hellre velat ha den "könsbundna skulden" än att behövt deala med det kvinnohat jag gav exempel på. Precis som jag hellre blir kallad "jävla svenne" än utsätts för kategorisk diskriminering och rasism för att jag inte är vit och har ett annorlunda namn... även om det inte är kul att bli kallad jävla svenne "utan anledning".

    Men förklara mer. På vilket sätt får du lägga tid och resurser på att visa dig annorlunda gentemot de här "onda männen"? Och är inte det en nyttig utveckling i så fall, som gör dig till en bättre människa? Jag förstår ärligt talat inte problemet.

    Skulle tvärtom säga att rättssamhället inte alls värnar om kvinnor speciellt mycket. Verkligen inte i våldtäktsfall som kanske är det främsta man tänker på, men även i vårdnadstvister är det ju uttalat att man alltid ska sträva efter gemensam vårdnad om inte det föreligger grunder för ensam. Tvärtom kan mannen misshandla kvinnan utan att förlora vårdnads- eller umgängesrätten, eftersom det inte anses påverka relationen till barnen.

    https://www.vårdnadstvist.nu/vardnadstvist-vid-vald-i-hemmet


    Nä, det är klart att du inte förstår problemet som bara tänker ur ditt eget perspektiv. Om jag visar mig på att vara en bättre människa och med min tid, engagemang och medel hjälper någon annan så sänker jag samtidigt mig själv. Blir man förådd då så kan man ofta finna sig otillräcklig för övriga som kanske behöver en, vänner, familj eller sitt barn.

    Att få hjälp är ingen mänsklig rättighet men förväntas alltid av män medan män å andra sidan inte har hjälp av nån. Tvärtom ses det nästan som en självklarhet att män ska sänkas samtidigt som man kräver alltmer av desamma.

    Sen ser jag heller inte hur det gör folk till bättre människor att de ger av sig själva. Tvärtom verkar givmildhet med tiden bara föda bitterhet och hat.
Svar på tråden Varför är män så lättkränkta?