Få bukt med övervikt
Varnar redan nu för lång läsning men tacksam för den som tar sig tid.
Vi är en familj med tre barn. De äldsta går i skolan (1:an och 2:an) och den yngsta är under året.
Jag känner mig just nu rådvill och uppgiven när det gäller mellanbarnet. Hon har sedan 3-4-årsåldern gått upp mycket i vikt. När kurvan gick uppåt ändrade vi en del hemma, bytte fruktyoghurtar mot filmjölk och mjölk, minskade på sötsaker (som redan då var förbehållet endast lördagar och kalas/högtider), mer fullkorn, grönsaker, bättre mat helt enkelt. Just nu är inte sötsaker och dylikt problemet. Jag ägnar mycket tid åt att handla och laga bra mat, mycket frukt och grönt, fullkornsprodukter, undviker socker och är noga med måltider på fasta tider och snålt med padd/tv-tid. Viktuppgången stannade av ett tag och under sommartid när vi varit ute mycket har hon även tappat lite.
Hon har hållt på med flertalet sporter/aktiviteter men vill inte fortsätta med något. Hon älskar mat, vill oftast gärna ta fler portioner vilket vi försöker begränsa, grönsaker är förstås fritt att ta mer, blir en hel del tårar och bråk. Är hungrig väldigt ofta och vill ta en frukt en gång i timman i princip..
Det största problemet känns nu som att i skolan finns ingen begränsning, där tar ju barnen mat själva och sedan hon började skolan har hon ökat ännu mer. Innan var det ganska stabilt, hon stod still i vikt och växte ikapp på längden, vilket var bra enligt BVC som vi var på extrakontroll hos, men nu ligger hon på ?fetma? på ISO-BMI.
Det äldre syskonet sportar flera ggr i veckan, har en mer ?normal? inställning till mat och har istället gått ner i vikt sedan våra förändringar, vilket blir lite tokigt eftersom denne redan var normalvikt och behöver inte ner, men kan man samtidigt säga att det är ett bevis på att vi gjort något rätt?
Den minsta är inte ett år och kan inte gå så det är svårt att vara ute och aktivera, särskilt nu höst/vinter. De vill ha med mig ute då och jag kan inte springa, klättra, leka och busa som vanligt med bebis på släp som inte sover så långa stunder. Någon gång har bebis fått barnvakt och vi har röjt på lekland eller badhus men det blir både hiskeligt dyrt att göra det i tid och otid och att lämna bort bebis varje vecka känns sådär.
Jag vrider och vänder på situationen men vet inte hur vi ska gå vidare. Jag vill ju inte tvinga iväg ett barn på sportaktiviteter, pappa aktiverar efter jobbet och på helger så gott det går.
Det är skitjobbigt. Den äldre behöver mer energirik mat och den yngre mindre. Det värsta är ju att jag vet inte hur jag ska prata med henne om det, jag vill inte riskera förstöra hennes självkänsla och jag vet inte hur jag ska förhålla mig. Hon har kommit hem gråtandes från skolan för att hon blivit kallad tjock.
Är det hjälp av barndietist som gäller eller finns det någon med bra råd? Något jag inte tänkt på? Kan lärare göra något via elevhälsovården?
Bör man kontrollera sköldkörteln eller hormonnivåer eller något?
Söker man på ämnet följer vi redan så mycket råd och man blir bara ledsen för det är så många trådar som handlar om hur oansvariga och dåliga föräldrar är med överviktiga barn.. jag vet inte vad vi gör för fel.. jag känner mig redan stenhård och det blir så mycket tjafs och bråk och tårar.. känner mig då som en dålig förälder..
Tacksam för alla tips och råd och idéer, vare sig jag hört dem förut eller ej.