Är alla Svenska traditioner kränkande

Tja, tradition, kul sak, testa gränser, bara för att.
Just när det gäller show och uppträdande så finns det många olika anledningar. Själv gestaltade jag en man i en show (brist på män fanns det verkligen inte, då det var på en teknisk högskola) vi hade.

Jag ser Lucia som en show, inte som en allvarlig företeelse som måste punkt och pricka följa ett visst mönster.

Personligen uppskattar jag en traditionellt Luciatåg, men jag accepterar att det är min uppfattning och att den inte är en regel.

Du behöver inte fundera på varför, folk är olika och det bästa är väl att acceptera att det är så.
Jag gillar också traditionella luciafirande, men utan falsksjungande struliga barn, ogillar dagisluciatåg rejält, var så lättad när man slapp detta elände.
Men jag går inte i taket om det inte blir som jag önskar.

Sedan blir det inte alla som blir upprörda, jag blir inte det minsta upprörd om saker avviker från vad jag gillar, även om jag inte tycker om det. För det mesta rycker jag på axlarna och helt enkelt undviker detta om jag kan.

Jag gillar också traditioner, men jag inser att traditioner kan ändras och är inte slav under dom. Men den jäkeln som rör min jul så ...

Skämt åsido, vi har många traditioner kring jul, men har inga problem med att bryta dom, men visst skulle jag sakna om jag inte fick det (men julklappsspel där går gränsen och jag ser till att mina favoriter är på julbordet)

Självklart tillhör Kalle jul, visst är det en tradition, men jag har lite se detta som relevans till att man väljer att på ett dagis ta bort luciafirandet för föräldrar för att det är flera barn som av olika skäl kommer ha en jobbig dag.
Som jag upplevt det, så är det föräldrarna som blir mest hysteriska, jag misstänker att barnen tar det med jämnmod.
Bara för att man väljer att inte ha ett luciafirande på dagis, så innebär det inte att Luciafirandet tas bort. Vem vet, det kanske tom inom ett tag återgår till som det var när jag växte upp. Man började fira Lucia i skolan och då i lagom dos, så att ungdomarna kanske tom det är kul att igen vara med i Luciatåg. För jag är rätt säker, detta firandet på dagis har nog fått många tycka att Lucia är en småbarnsak och man vuxit ifrån det när man kommit in i tonåren.
Är det någon tradition (pga bristande intresse) som håller på att dö ut är det Stadens/kommunens luciatåg. Luciatåg på arbetsplatser är det för många ett minne blott (när jag var med i företagets Luciatåg för en herrans massa år sedan fick jag göra detta på betald arbetstid).
Och detta enbart pga bristande intresse, vet att man försökte på mitt nuvarande arbete hitta ett Luciatåg, inte en chans att få tag på detta.

Hur löser man med alla föräldrar som inte kommer kunna gå och de barnen som inte få ha sin förälder med vid detta tillfälle, för det är nog än hårdare än att inte ha en tomtedräkt eller sjunga Luciasånger. För jag tror det också är en aspekt med att ha (alla möjliga firande inte bara Lucia) att lägga aktiviteter på dagtid som man räknar att föräldrar kommer med på och dessa små barn, som inte riktigt kan förstå detta med att mamma/pappa inte kan vara lediga, ser att det finns många mammor och pappor, men inte deras.

Förr i tiden, så hade man sådana firande endast i skolan, i de allra flesta fall och ingen förväntan på att ha åskådare i form av föräldrar.

Hos rationaliserade de ännu mer, Luciatåget gick till aulan, kören sjöng och Lucian valdes från nian.
I sexan var vi den enda och äldsta klassen, så då gick vi runt (alla behövde inte ens vara med) till de lägre kurserna. Lucian valdes inte ens, utan ett förslag från läraren som alla tyckte var jättebra.
I gymnasiet så var det kören som var Luciatåg, Lucian valdes, men kunde komma från vilken årskurs som helst.

Det är dock flera städer som fått lov att ställa in eller hotat med att ställa in pga brist på kandidater. Ofta har någon kör tagit på sig detta, dock utan val, utan en Lucia från kören

Ja, det är där ribban ska läggas, har inte skolan möjlighet att ha t.ex skidor/skridskor för utlåning, då får man se till att t,ex idrottsdagar innehåller aktiviteter där man inte behöver köpa t.ex skridskor.
Skolan ska enligt lag vara avgiftsfri, så ribban ska läggas så att alla elever, oavsett ekonomisk bakgrund ska kunna vara med.

Eller ska barnet med mamman som tar smslån behandlas annorlunda än den långtidsjuskrivna mamman?

De betalar för sin barnsomsorg, det innebär att de har rätt att känna sig trygga att barnen tas om hand under dagen på så bra sätt som möjligt, att förskolan följer läroplanen.
De betalar inte för att bli roade av sina små telningar under organiserade föreställningar under dagtid.
Det betalar inte för att personalen ska stanna kvar efter arbetstid för att föräldrarna ska bli roade av sina små telningar. Har de sådana krav så för de söka sig till en förskola som har det som en del av sin profil.

Idrotten är ett obligatoriskt ämne, så nej.
Varför ska man alltid ta det till sina ytterligheter.
Nej, nej och åter nej, alla har inte råd, det är ett problem som blir allt större. Att man väljer att blunda för det är en sak, men fakta är att det är många som har det tight och lever på marginalen och har praktiska möjligheter att ändra på t.ex boendekostnader (det ska ju fungera med ett arbete också), lever på sjukersättning, försörjningsstöd och a-kassa.

Så familjen där den ena föräldern är sjukskriven och inte fått pengar från FK, där det jaget som blivit så stort.
Där föräldrarna är arbetslösa, där är det jaget.
Där en förälder fått en skada och blivit förtidspensionär, där är det Jaget.

Nej, de  föräldrar som det rör sig om är föräldrar som garanterat gör vad de kan, utifrån sina förutsättningar, för att ge sina barn ett bra liv.

Åh, jag blir så trött på folk som inte kan förstå att det finns personer som har det väldigt, väldigt tight, utan att vara missbrukare, fall för lyxfällan etc, utan vanliga människor som har haft motgångar i livet  som de alltid inte kunnat hantera/styra över.

De jag har träffat har slitit häcken av sig för att fixa det så bra som möjligt, men hade ändå inte kunnat hosta fram 200 kronor från ingenstans. Inga festare, inga suputer.

Jag hade tur, jag har ett nätverk omkring mig, så vi kunde lösa det. Hade jag inte haft nätverket, då hade det inte fungerat