Inlägg från: Anonym (Hur göra?) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Hur göra?)

    Börja studera eller göra som FK vill och vänta?

    Jag läste precis att heltid för Komvuxstudier ligger på 20 timmar per vecka då stämmer det nog att 100 poäng blir 50% på 10 veckor.

  • Anonym (Hur göra?)
    Anonym (V) skrev 2018-11-16 11:12:16 följande:

    Jag förstår att du aldrig kommer kunna arbeta 100% men prio ett borde vara att du iaf ser till att du säkrar att du har en inkomst och och i andrahand ett vanligt jobb iaf på prov, eller en vettig praktikplats som kan ge dig arbetslivserfarenhet.

    En gymnasieutbildning kommer inte göra varken från eller till om du inte kan har någon erfarenhet alls av arbete när din utbildning är klar när du är 35. Tro mig, du kommer ha enormt mycket större möjligheter att få ett arbete om du har minsta lilla arbetslivserfarenhet jämfört mot om du bara har gått gymnasiet.

    När du har garanterat att du åtminstone har en inkomst så hindrar ju inte det att du testat att läsa en kurs.


    Men hur ska jag då få ekonomin att gå ihop under tiden som jag studerar den kursen?
  • Anonym (Hur göra?)
    Tiina87 skrev 2018-11-16 12:23:33 följande:

    Har du möjlighet att få läsa ex omvårdnadsprogrammet komnex komvux? Det är brist inom det och lätt att få jobb. Om det är något du hade kunnat jobba med.


    Det är inget jag vill jobba med så det går bort.
  • Anonym (Hur göra?)
    Anonym (V) skrev 2018-11-16 12:34:02 följande:

    Hur ska du få ekonomin att gå ihop om du studerar nu?


    Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång eller om jag kan få aktivitetsstöd via arbetsförmedlingen kanske.
  • Anonym (Hur göra?)
    Pierott skrev 2018-11-16 12:44:29 följande:

    I din situation är jobb prio! Du kan inte börja studera nu. Dessutom pratar du barn, är det rättvist att skaffa barn i en ostadig livssituation? Du ska söka alla jobb du kan, oavsett hur dåliga jobben är. Det är en start i arbetslivet

    Du kommer inte få det perfekta jobbet till att börja med. När du jobbat några år kan du börja fundera på studier. Som de låter nu låter de mer som du vill göra allt för att slippa jobba.


    Jag kommer inte skaffa barn på flera år. Först ska jag vara klar med utbildning samt ha ett jobb med lön.

    Jag har heller inget emot att arbeta, det är det jag vill, alltså ha ett arbete. Nu är vägen dig ganska lång och just nu finns ev. möjligheten till att prova på att studera en kurs.

    Hur ska jag senare efter 30-årsdagen kunna studera en kurs om man då inte kan få CSN?
  • Anonym (Hur göra?)
    Kjell2 skrev 2018-11-16 12:48:08 följande:

    Eftersom du inte klarar av att försörja dig själv pga dina onämnbara problem måste du lösa allt detta med FK och AF. Du får helt enkelt acceptera dera regler.


    Jag är med på hur deras regler ser ut och fungerar. Men jag ser inte på vilket sätt jag skulle kunna ha lättare för att få ett arbete om jag stannar kvar på den dagliga verksamheten i sex månader till. Den ger mig ingenting. Tiden bara går utan att jag får ut något av att vara där.
  • Anonym (Hur göra?)
    Kjell2 skrev 2018-11-16 12:54:03 följande:

    Men sluta den dagliga verksamheten då.

    Du får välja, daglig verksamhet eller försörja dig själv.


    Men är inte samhällets skyldighet att se till så att jag kommer närmare ett arbete? Hur gör man då på bästa, smidigaste och mest effektiva sätt för att jag ska komma dit?

    Om jag svarar själv på den frågan så är det inte genom att vara kvar där jag är idag. Om jag istället jobbar med något som jag tycker är roligt och som jag orkar så skulle det ge mig mera samt utveckla mig mer. Även en utbildning skulle utveckla mig mer än bara lära mig det som man lör sig i själva kursen. Jag skulle stärka mig själv som person och bli tryggare i mig själv genom att studera vilket borde vara positivt när det sedan kommer till att jobba och söka jobb.

    Mår man inte bra med sig själv är det ju svårt att klara av att jobba när man aldrig tidigare har gjort det.

    Den enda personen som kan se till så att jag mår bra är jag själv. Dock måste myndigheterna inse detta och göra vad som är bäst för mig på lång sikt. Att se till så jag får ett jobb är en sak, men det måste också se till så att jag mår bra och klarar av att jobba i framtiden.

    Om jag får tid att studera och känna att den biten fungerar då kommer jag också känna att jag klarar av någonting. Att fortsätta på daglig verksamhet där dessa egenskaper inte utvecklas är ju inte varken positivt eller effektivt. Vill myndigheterna få ut mig i arbete om ett par år är det bättre att låta mig testa på att studera nu istället för att vänta och skjuta upp det.

    Hur kan jag lita på att det som de lovar nu verkligen kommer bli av? Kanske kommer de vilja att jag ska vara kvar i den dagliga verksamheten år efter år?

    Vilket är lättast förresten, få ett jobb utan eller med utbildning?
  • Anonym (Hur göra?)
    Anonym (V) skrev 2018-11-16 13:04:13 följande:

    Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan man bara få tom 29 års ålder. Det vet du ju redan eftersom det står redan i trådstarten. Det går inte.

    Aktivitetsstöd via arbetsförmedlingen kan du bara få om du är inskriven i nåt program för arbetsförmedlingen. Det är väl det du har som inkomst nu. Och det som dina handläggare vill att du ska förbli för att kunna få fortsatt ersättning.

    Du har såvitt jag kan utläsa ifrån din egen trådstart, inga möjligheter att läsa in hela gymnasiet och få ersättning för det just nu. CSN kommer ju inte gå eftersom du inte kan studera på 75%.

    Om du däremot gör som din handläggare på försäkringskassan vill så kan det eventuellt finnas möjlighet att i ett senare läge få utbildning som en arbetsmarknadsåtgärd. Men du kommer antagligen först behöva bevisa att du kan arbeta mer än 12 timmar / veckan. För det blir omöjligt att läsa in gymnasiet på den veckoarbetstiden.


    Kommer nog inte orka jobba mer än 12 timmar på kanske ett par år, alra minst om jag ska vara på det ställe jag är just nu. Studera skulle jag ha mycket lättare för att klara av och på kortare tid ev. kunna komma upp i högre studietak än jobbtakt. Då har jag sedan en utbildning. Med den kommer jag då kunna hitta jobb som passar mig och där jag klarar fler arbetstimmar. Detta skulle vara en bättre väg att gå om jag bara kan löse det ekonomiskt.

    Skulle jag hoppa på att studera 75% nu då skulle jag inte klara det. Därav vill jag först pröva en kurs för att sätta mig in i hur studier fungerar och på så sätt få kunskap och erfarenhet i hur jag ska lägga upp och planera en högre studietakt. Studerar jag en kurs kommer jag säkert att upptäcka i vilken ordning jag bör lägga studier och hemsysslor samt gym, vilka tider som jag har lättast för att studera, hur mycket jag bör träna inför prov osv osv. Allt detta är bra och veta för att sedan kunna planera sina framtida studier och få dem att fungera smidigt.

    Att hoppa på 75% studietakt utan att veta hur jag ska lägga upp det hela kommer att leda till kaos med dåliga studieresultat och risken att bli av med CSN och kanske inte kunna söka det igen. Där vill jag inte hamna. Bättre är då att lära mig mer om dmviljen studieteknik som passar mig bäst.
  • Anonym (Hur göra?)
    Ebichu skrev 2018-11-16 13:13:41 följande:

    Förlåt om jag kanske måste vara realistisk och låta väldigt hård mot dig nu, Men om du känner just nu att Daglig verksamhet på 12 timmar per vecka kan vara lite väl mycket. Hur fan hade du då tänkt att du skulle orka ta hand om ett barn i framtiden? Visst för att man egentligen är två föräldrar men sånt kan alltid ändras bara för att pappan var med och gjorde barnet betyder det inte att han absolut kommer stanna kvar sen. Plus så är det du som ska vara föräldraledig iaf dom första 6 månaderna månader som är kan bli fyllda med konstanta uppvak, dålig sömn, orolig bebis och om du har riktigt otur så blir bebisen sjuk också och då blir problemen bara större. Och hur ska du då göra om du kommer fram till att barn kanske inte var rätt för dig ändå? Barn är människor som kräver väldigt mycket och alla kanske inte har den möjligheten att ge barnen det dom behöver och då är det bara att acceptera det istället för att sätta en unge till världen som till slut kanske tas av socialen.


    Känner du mig? Nej. Hör talas om att man kan förbättra hur man fungerar, hur man mår osv? Hört talas om att man är två om att ta hand om ett barn. Jag skulle aldrig skaffa barn om h.jag inte visste vad jag klarar av eller ej. Vill jag något så kämpar jag för det. Jag har uthållighet om jag ser att det ger mig (eller i detta fallet barnet) något. Då får man stå ut med att någon dag vara trött. Förmodligen har jag vid det laget minimerat dagens huvudbry och tankeproblem och har ett arbete samt en utbildning och byggt upp mig själv och hur jag mår både psykiskt och fysiskt. På den pukten är jag inte riktigt idag. Då ser jag studier som en väg dig i och med att jag ser att jag klarar av något samt att det ger mig så mycket tillbaka. Då får jag motivation till att fortsätta och orka kämpa och köra på.
  • Anonym (Hur göra?)
    AnnaZL skrev 2018-11-16 13:27:59 följande:

    Börja med självstudier nu när du har bidrag. Gymnasiekurserna är inte hemliga, kurslitteratur finns på bibliotek, gamla centrala prov går att ladda ner.

    Sedan kan du kanske tenta av kursen när ditt bidrag tar slut (kunde på min tid iaf).


    Tveksamt om jag orkar detta samtidigt som jag är på den dagliga verksamheten. Men visst det är ett sätt. Fast då missar man ju prov och liknande.
Svar på tråden Börja studera eller göra som FK vill och vänta?