Börja studera eller göra som FK vill och vänta?
Det verkar inte spela någon roll vad sjutton jag än skriver. Alla verkar redan ha bestämt på förhand att jag inte kommer att klara av något av det jag tar mig för.
Med den inställningen kan jag ju säga att det inte blir lättare för mig att ta mig för någonting utan tvärtom. Då känner jag ju direkt att kraven bli ännu högre på att jag måste klara det jag tar mig för.
Om du skaffar rimligare drömmar och en mer realistisk inställning så tror jag att det kan gå bra för dig också!
Alla vi som får vardagen med barn och studier/jobb och hushåll att gå runt har inte alltid haft det så himla lätt, vilket du ibland verkar tro. Men det går ju att bli bättre om man tar emot den hjälp som erbjuds.