Börja studera eller göra som FK vill och vänta?
Jag har som jag har skrivit om i flertalet trådar levt på aktivitetsersättning sedan 2010 av anledningar som jag ej kommer att gå in på i denna tråd. sedan sep har jag varit på en daglig verksamhet 12 timmar i veckan fördelat på 2 dagar.
Nu hade vi ett uppföljningsmöte där en person från den dagliga verksamheten deltog tillsammans med min handläggare på kommunen och min handläggare på FK.
I Min planering från tidigare i höstas står det att planen är att jag ska föras över till arbetsförmedlingen runt årsskiftet och komma ut i arbetsträning vid ca. jan/feb
Jag har själv de senaste månaderna mer och mer funderat på att det bästa kanske är att börja studera i och med att jag saknar en gymnasieutbildning.
Försäkringskassan och de andra som deltog på mötet var dock inte av samma åsikt. Detta baserade de på att det i så fall kommer att bli knepigt med min framtida försörjning i och med att jag fyller 30 i början på juni 2019.
Handläggaren på FK anser att jag enkelt skulle kunna få förlängd aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga nu i dec då mitt nuvarande beslut på samma bidrag grå ut. Detta skulle kunna gå relativt fort att bevilja enligt henne. Förutsättningen för att FK ska bevilja detta bidrag fram till min 30-årsdag är att jag är kvar på daglig verksamhet.
Jag skulle kunna börja studera och ansöka om aktivitetsersättning vid förlängd skolgång om jag vill. Problemet då är att det kommer en längre tid att handlägga detta.
När jag sedan fyller 30 trodde handläggaren dessutom att jag inte skulle kunna söka något annat än sjukpenning. Sjukersättning får man bara om det kan styrkas att arbetsförmågan aldrig någonsin kommer att kunna höjas för resten av mitt liv. Så ligger det inte till i mitt fall utan jag kan höja min arbetsförmåga. För att få sjukpenning måste man ha en sjukpenninggrundande inkomst vilket jag bara kan få genom att arbeta.
Dessutom kan man, vad jag har förstått det som, bara ha sjukpenning i ungefär ett år och sedan kan FK tvinga en att byta arbetsplats för att hitta något där man kan öka arbetstimmarna och minska sjukskrivningen.
För att få ett arbetet måste de kunna se vad jag klarar av eller ej i och med att jag aldrig någonsin har jobbat i hela mitt liv tidigare. Så är jag kvar på denna dagliga verksamhet fram till som dom tyckte maj ja då kommer jag lättare kunna få ett arbete eller arbetsträning lagom till min 30-årsdag vilket också betyder sjukpenning för tiden jag ej kan arbeta.
Skulle jag börja studera nu med det bidrag som finns kommer jag vid mig 30-årsdag bli utan bidrag och tvingas till CSN. För att få fullt CSN trots att man ej studerar 100% måste man som minst studera 75% samt ha svårigheter och diagnoser som gör att man ej klarar högre studietakt.
Detta är så som de förklarade det förför mig på mötet. Och av den anledningen anser dem inte att jag bör börja att studera nu i jan.
Jag är osäker på om jag kan studera 75% just nu utan vill helst först testa att studera en endaste kust på 25% vilket jag tar upp i en annan tråd. Detta kan jag ev. göra nu, men då blir det problem sedan med min framtida försörjning när jag har passerat 30-årsdagen.
En väg till är att jag studerar samtidigt som jag är på denna dagliga verksamhet, det är jag tveksam till om jag kommer att orka med. Skulle jag välja det alternativet kommer försäkringskassans mål vara att se till så att jag klarar av den dagliga verksamheten i första hand och inte studierna. Jag kommer ju i ett sådant läge vilja att lägga all kraft på studierna och då kommer den vägen inte att fungera.
Jag är fortfarande sugen på att börja studera på något vis eftersom att efter min 30-årsdag kommer jag antingen tvingas studera 75% för att få fullt CSN (lån + bidrag) eller jobba och studera samtidigt. Ingen av dessa är jag säker på att jag kommer att klarar av om jag ej har prova först att studera i läge omfattning.
Skulle jag börja studera nu och beviljas bidrag av FK samt att det sedan visar sig att jag ej klarar studier då kommer min 30-årsdag att passera samt att ingen kommer vilja anställa mig. Börjar jag igen på daglig verksamhet efter 30-årsdagen får jag ingen aktivitetsersättning eller sjukersättning, ej heller sjukpenning eftersom denna bara betalas ut om man har en anställning med lön.
Alltså kan jag efter 30-årsdagen hamna utanför både arbetsmarknaden och sjukförsäkringssystemet och då tvingas att söka försörjningsstöd om jag ej har visat hur mycket jag klarar av i ett arbete.
Jag trivs ju inte heller på den dagliga verksamheten jag är på nu i och med att det är helt fel typ av plats för mig att vara på. Arbetsuppgifterna är heller inget som är min typ av arbete. Sen känner jag att det är slöseri och bortkastad tid att vara där när jag personligen inte få ut något av att vara där. Det känns då liksom bättre att studera och göra något mer effektivt av min tid.
Hur bör jag göra? Jag vill ju så väldigt gärna börja studera efter årsskiftet men allt verkar vara emot mig. Hur hade ni gjort och vad anser ni att jag bör göra i detta läge,
Vill jag börja studera i jan måste jag typ ansöka nu, sista ansökningsdagen är 8 dec i min kommun.