Inlägg från: Anonym (tiden) |Visa alla inlägg
  • Anonym (tiden)

    Jag och barnen är ensamma kvar, i oändlig saknad

    Beklagar sorgen

    Jag har både väninnor och släktingar som mist sina partners för tidigt, och det är en sorgens tid framför er. Det tar tid att bearbeta choken och den nya vardagen.  Men med tiden kommer du kunna finna glädje igen, när du landat och accepterat det som hänt. Ta hand om dig och barnen, rå om varandra, prata om de fina minnen ni har av pappa/man. Tänk att du är stark och klarar av att styra vardagen själv, kanske måste ni prioritera om för att få det att funka? 
    Men med tiden kommer du kunna fina glädjen igen, och kanske en dag en ny kärlek.

Svar på tråden Jag och barnen är ensamma kvar, i oändlig saknad