Vi håller på att skriva äktenskapsförord och testamente då vi båda har barn sent tidigare. Barnen får sin arvslott när föräldern går bort. Resterande del testamenteras till den makan som lever vidare och delas upp den mellan alla barn den dagen den efterlevande makan går bort. Vi ska teckna livförsäkring med varandra som förmånstagare för att kunna lösa ut den andres barn för att kunna bo kvar.
Men det konceptet så innebär det att de barn som har sin förälder kvar får mycket mindre, eller är det laglotten du tänker på, för arvslotten är den delen som barnen ärver utan testamente (motsvarar giftorrätten).
Kanske är smart att göra så, men ärver inte barn någon livförsäkring?
Okej, men tycker nog att barnen kan få det och vi sitta kvar i skyddat bo! Det blir ju som att byta pengar.
Okej. Säg att August har 600.000 värderat som ska fördelas på tre barn (1 mitt), då får Disa och Doris dela på 200.000 och Felicia (mitt) får 100.000 som jag ska förvalta fritt fram till min död? Då behöver jag alltså 200.000 för att lösa ut August barn?
Problemet med det är bara, att den efterlevande maken/makan kan råka ut för en lycksökerska/sol-och-vårare, som lurar av honom/henne alla pengarna medan de är tillsammans. I så fall kan inte barnen göra något åt det nämligen, deras förälder/styvförälder kan göra av med precis alla sina pengar under sin livstid, så att det inte blir något kvar den dag vederbörande dör.
Behöver inte vara en kärleksbedragare heller för den delen, folk förändras när de blir gamla och han eller hon kan få för sig att skänka stora summor till Cancerfonden eller ett katthem eller en religiös församling. Samma där: vederbörande gör vad h*n vill med pengarna så länge h*n lever...
Om jag hade varit barn/styvbarn och ställts inför det valet, så hade jag valt att ta ut det arv jag kan få på en gång. Hellre än att kanske inte få något om 20 år...
Felicia är vårt gemensamma barn.
Hur i hundan ärver barnen 400.000 av 600.000?? Jag menar nu hus, bil och sparpengar, resten är inte så viktigt. Men inte menar du att 400.000 av 600.000 blir barnens?!?
Nej, vänta lite nu.... om Augusts två barn får sin laglott enl testamente så har de fått sitt. De får inget mer när Augusts fru avlider.
Men då kan ni inte väl ha testamenterat den delen rakt av till den efterlevande utan att den efterlevande får ärva med fri förfoganderätt? Lätt att tolka ?testamentera till varandra? som att det är ?vanligt? arv.
Nu blottar jag kanske min okunskap, men är anledningen till att man betalar dyra premier till en livförsäkring, i stället för att helt enkelt spara (helst investera) dom pengarna, just att man kan styra så att makan/maken får det? Att man håller dom pengarna undan från barnens arvsrätt?
Angående ditt sista stycke, så ÄR det ju så. Och man kan aldrig veta vad personen kommer att få för sig att göra, när h*n blir änka/änkeman. En del blir helt galna och ska ta igen saker de anser sig ha missat under sitt äktenskap: resa, festa, ha älskare/älskarinnor... och då går pengarna fort åt. Och styvbarnen kan inte göra ett skit. Få människor känner lojalitet mot sina styvbarn efter att maken/makan är död... och speciellt om det har gått några år och man kanske har tappat kontakten med dem till och med. Varför då spara pengar åt dem?
Jag skulle som sagt, om jag var styvbarnet, kräva ut min andel direkt - för annars får jag kanske inget när den dagen kommer.
Att ärva är pengar man inte hade, men att lösa ut någon är pengar man sparat under en livstid eller en försäljning av ett livsverk. Då ska man trösta makens/makans barn med det och samtidigt ge sina egna ett upp och ner vänt liv, kanske en trång hyreslägenhet på översta våningen. Utan kapital.
Tänk på det ni särkullbarn, ni är inte mer värda än bröstarvingar.
Uppfattade inte detta som en fråga.
För att vi inte vill ge en hel livförsäkring till särkullbarn, vi vill kunna leva tryggt efter gud förbjude varandras bortgång. Vi har liksom fler barn än bara de specifika barnen att ta hand om. Jag tycker inte särkullbarn ska snuva åt sig på direkten, utan vänta som alla andra och nu går inte det juridiskt, så då vill vi minimera det så gott det går.
Det är ju det som är, vi bor i en fastighet som går många generationer bakåt och att låta denna fastighet falla i händerna på obehöriga (läs barnens släkt på andra sidan), skulle vara förödande. Vi vet tyvärr att bägge sidor är väldigt giriga med ytterst små skrupler. Vilka odds är det att bägge ex är av samma korn??
Jag vill verkligen ge barnen pengar, men inte allt och inget hus.
Hans halva är hans enskilda egendom? Förstår du vad det innebär?
Som jag tolkar det: om han dör först, så blir hans dödsbo den enskilda egendomen (=50% av gården), PLUS hans 50% andel av giftorättsgodset, där din andel av gården ligger. Summan blir att 75% av gårdens värde ingår i hans dödsbo, och du har bara 25% kvar.
Har han testamenterat egendomen till dig? Alltså så att hans barn bara ska få ut sin laglott (=den del man inte kan testamentera bort)?
Om ja; då får barnen hälften av 75%s delen av gården de annars skulle ärva. Alltså 37,5%. Du själv har majoritet, 62,5%, och kan köpa ut dem.
Om Nej; då ärver hans barn (för ni har alltså inga gemensamma?) 75% av gården. Du sitter på 25%, och dina barn får ännu ingenting. Hans barn har majoritet och kan tvinga dig att flytta ut...
Vilka följder, Nämn ett exempel?
Varför?